Foto: SVT/Johan Nilsson (TT)

De vill att fler ska äta kanin

Uppdaterad
Publicerad

Kaninköttsbranschen är på frammarsch. Under de senaste åren har antalet uppfödare ökat kraftigt.

Nu ger sig gymnasieeleverna Hugo Åberg och Johan Persson in i branschen.

– Man får inte bygga upp för nära relationer med kaninerna, säger Johan.

De går andra året på Bollerups naturbruksgymnasium och när klassen skulle ha ett entrepenörsprojket på skolan, satt de i köket och drack kaffe och kom plötsligt på att kom de skulle föda upp kaniner. Nu har de har fått en första kull som ska slaktas till april.

Kaninkött är vanligare i sydeuropa

Men det var inte bara att sätta igång, Johan och Hugo har fått läsa på mycket om vilka raser de ska ha och hur man gör för att veta hur det går till att föda upp kaniner, till exempel om hur man ska få dem att para sig.

– Ja, man måste ha stora burar för att hanen kan slänga sig bakåt och bryta nacken om han landar fel, säger Johan.

Enligt föreningen Svenska kaninproducenter är kaninkött på stor frammarsch just nu. Förr åt man mer kaninkött i Sverige, idag är det mycket vanligare i sydeuropa än här. Men Svenska kaninproducenter har registrerat en stor ökning av gårdar som producerar kaninkött och deras uppfattning är att det handlar om att fler efterfrågar småskalig matproduktion idag.

Inte smakat själva

– För fyra år sedan var det 40-60 gårdar i Sverige som födde upp kaniner. Idag har de tredubblats, säger Malin Sundmark, ordförande för Sveriges kaninproducenter.

Har ni själva provat att äta kanin?

– Nej inte än, men det ska smaka vilt fast lite mildare eftersom det är tamdjur. Jag hoppas att vi kan behålla några när vi är färdiga som vi kan tugga på, säger Hugo.

Fakta: Kaninköttets klimatpåverkan

Klimatavtrycket för kaninkött är lägre än för både fläskkött och nötkött, men något högre än för kycklingkött.

Foder är det enskilt högsta bidraget till kaninköttets klimatavtryck.

Transport av foder till gården och av slaktkaninen till slakteriet har relativt stor påverkan på klimatavtrycket. Utan en transport till ett slakteri kan klimatavtrycket sänkas med 10–15 procent per kilo.

Klimatavtryck för olika köttslag i kilo koldioxid per ett kilo kött med ben:

Kanin: 2,6 kilo. Kyckling: 1,9. Fläsk: 3,4. Nöt: 19,8.

Kilo koldioxid per ett kilo kött utan ben:

Kanin: 3,4 kilo. Kyckling: 2,3. Fläsk: 6,0. Nöt: 28,3.

Källa: Rapporten ”Livscykelanalys av kaninkött med fokus på klimatpåverkan” vid forskningsinstitutet Rise (Research institutes of Sweden).

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.