Slutet av år 2020 gav regeringen Anna Kinberg Batra uppdraget som särskild utredare att utreda statens roll på betalningsmarknaden. Den blev klar tidigare i år och innehåller flera lagförslag.  

Inget av lagförslagen ställer krav på att du som betalningsmottagare måste ta emot kontanter, undantaget för receptbelagd medicin och skatt. 

En bråkdel kontanter

Tillsammans med Norge, och i viss mån Danmark och Finland, är Sverige en av de mest digitaliserade betalningsmarknaderna i världen. 

I juni i år utgjorde kontanter 1,5 procent av pengarna som cirkulerar i Sveriges ekonomi. För 20 år sedan låg siffran på 10,7 procent.

Trots att både privatpersoner och företag kraftigt minskat kontantanvändningen visar en undersökning gjord av Sifo i våras att 80 procent i Sverige vill behålla kontanter som ett möjligt betalningssätt. För tre år sedan var det bara 66 procent.  

Robert Bergqvist, senior ekonom på banken SEB, menar att om trenden håller i sig kommer kontanter främst finnas av beredskapsskäl i framtiden. Även i den statliga utredningen lyfts beredskapsskäl på grund av det osäkra världsläget som en orsak till en viss ökad cirkulering av kontanter i samhället.

Grupper stängs ute

I Riksbankens årliga Betalningsrapport lyfts risken att grupper kan stängas ute från samhället om regeringen inte lagstadgar på krav om att ta emot kontanter för livsnödvändiga medel som livsmedel, drivmedel, medicin och sjukvård.

– Alla ska vara delaktiga i samhället. Vi ska inte stänga ute någon på grund av att man inte har möjlighet att ta till sig tekniken, av olika skäl då, säger Robert Bergqvist.

I utredningen finns dock inga sådana förslag. Man anser att marknadslösningen, där flera butikskedjor frivilligt hanterar kontanter, fungerar bra och att lagstiftning därför är onödig.