Foto: Gunnar Lundmark / TT

Långsamma undersökningar fyller häktena

Publicerad

Det är extremt högt tryck på landets häkten – de flesta har haft överbeläggning senaste tiden.

Långa köer för kriminaltekniska undersökningar pekas ut som en starkt bidragande orsak.

För första gången på tio år tvingades häktet i Malmö att stänga, för några helger sedan. Det var helt fullt och det gick inte att ta emot fler häktade.

Enligt flera advokater, domare och kriminalvårdare är en starkt bidragande orsak till den höga beläggningen de långa köerna hos Nationellt forensiskt centrum, NFC.

– I många narkotikabrott kanske du har nästan hela utredningen på plats och så väntar du på lite analyser. Och det tar flera månader, eller ännu längre tid ibland. I vissa fall frias ju folk faktiskt, och har då suttit helt i onödan vilket leder till ett enormt mänskligt lidande och stora kostnader. Situationen är ohållbart, säger Sanna Herlin, advokat i Malmö.

Dna och provskjutningar

NFC är en del av Polismyndigheten som ansvarar för den forensiska verksamheten och genomför undersökningar och analyser åt rättsväsendet. Det kan handla om att få fram dna, att provskjuta vapen eller att analysera narkotika.

– Blir man häktad har man rätt till omhäktningsförhandling var fjortonde dag. När man har de här förhandlingarna går man igenom varför åtal inte är väckt och vad som återstår och påfallande ofta handlar det just om att ”vi har inte fått något resultat från NFC ännu”, säger Lennart Strinäs, chefsrådman vid Malmö tingsrätt.

Ser allvarligt på oron

Helena Trolläng, chef på NFC, medger att det emellanåt har varit ett problem för utredningsverksamheten men att kopplingen mellan mellan NFC och häktningstiderna en sanning med modifikation eftersom forensiska undersökningar finns med i i ungefär 40 procent av de häktade ärendena.

– I de fallen kan vi så klart påverka häktningstiderna. Men det betyder ju också att det är väldigt många häktade ärenden där våra ledtider inte över huvud taget är relevanta, säger Helena Trolläng.

Häktesbristen

För drygt ett år sedan flaggade Kriminalvården för att platserna på landets häkten och anstalter behöver bli fler. Detta sedan antalet intagna året dessförinnan ökat, vilket var för första gången på flera år.

I början februari 2019 meddelade myndigheten att man inleder ett besparingsprogram, med hänvisning till ett underskott på 560 miljoner kronor. Samtidigt visar prognoser att medelantalet klienter fram till år 2022 kommer att öka med 9 procent.

Samma månad rapporterades det om att Malmöhäktet fick sätta stopp för att ta emot fler häktade – något som fick stor uppmärksamhet och ledde till att rikspolischefen informerade justitiedepartementet om vilka konsekvenser detta får för polisens arbete.

Den 1 mars höll Kriminalvården ett krismöte tillsammans med flera andra myndigheter, däribland polisen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket, för att diskutera läget.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.