Nathalie Hånell, Elsa Hennig och Othilia Roth ska rösta i EU-valet. Foto: Gunilla Fritze och TT

Många unga känner sig som européer – kan leda till högre valdeltagande

Publicerad

Unga är i allmänhet mindre intresserade av att rösta än medelålders och äldre. Men det finns några frågor som intresserar ungdomarna och som kan få fler att rösta än vid tidigare val till Europaparlamentet.

Klimat och miljö står högt på agendan inför EU-valet på söndag och det är den viktigaste politiska frågan för unga mellan 18 och 29 år, visar flera opinionsundersökningar.

I förra valet till Europaparlamentet 2014 röstade 46 procent i denna åldersgrupp. Fem år tidigare var det endast 39 procent.

”Unga är mest pro-européer”

Intresset för att vara med och bestämma vilka politiker som ska representera Sverige i Bryssel och Strasbourg har alltså ökat sedan valet 2009 och det kan vara så att trenden håller i sig. Inte minst mot bakgrund av att ungdomar som studerat och eller arbetat i annat EU-land ser sig som européer.

– Det är unga som är mest är pro-européer eftersom de tillhör Erasmusgenerationen. De är uppvuxna med EU som en del av deras liv, säger Anamaria Dutceac Segesten, lektor i europastudier på Lunds universitet.

Hon menar att mycket talar för att dessa unga människor kommer att rösta i valet till Europaparlamentet och hon nämner några faktorer som talar för det.

– EU har blivit mer synligt genom bättre mediabevakning. Nationella politiker har blivit mer intresserade av dessa frågor och så har vi Brexit, som fått mycket uppmärksamhet, säger hon och tillägger att mer politisk information leder till högre politiskt deltagande.

Anamaria Dutceac Segesten är lektor i Europastudier vid Lunds universitet. Foto: Gunilla Fritze

Utbildning spelar roll

Men det finns skillnader i valdeltagande mellan olika grupper som inte har med ålder att göra. Andelen röstande är mindre bland ensamstående, lågutbildade, de med lägre inkomster och de som är arbetslösa. Den är större bland gifta och sammanboende, högutbildade, de med högre inkomster och de sysselsatta.

– Utanför våra kretsar, bland de som inte går högskoleförberedande program, är det inte lika vanligt att man pratar om EU som vi gör som går på ett internationellt program, säger Lucas Larsson, som går på naturprogrammet med internationell profil på Tekniska skolan i Hässleholm.

Hans klasskamrater håller med.

– Det är självklart för oss att snacka mycket om EU och klimatfrågan är viktig för den måste man lösa tillsammans, säger Filip Jönsson.

Filip Jönsson och Lucas Larsson. Foto: Gunilla Fritze

Othilia Roth tycker det är en självklarhet att rösta i EU-valet.

– Vi har en möjlighet att gå i skolan och vi har en möjlighet att påverka hur vår framtid kommer att se ut. Därför är det självklart för mig att rösta.

Erasmusgenerationen

Visa

Erasmus är EU:s utbytesprogram för studenter och har funnits i drygt 30 år. Programmet är döpt efter Erasmus av Rotterdam och omkring fyra miljoner européer kommer att ha varit med i programmet fram till 2020, enligt EU.

De som räknas till Erasmusgenerationen behöver dock inte ha varit utbytesstudenter. De kan ha bott, studerat eller arbetat i ett EU-land och identifierar sig som européer.

Det är 489 000 unga (18-23 år) som får rösta för första gången i ett val till Europaparlamentet, motsvarande 6,7 procent av de röstberättigade.

Totalt är det 7,3 miljoner svenska medborgare folkbokförda i Sverige som får rösta i EU-valet.

Källa: Statistiska Centralbyrån

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer