Åsa Odell har själv utsatts för hat. Foto: SVT

LRF: Stor oro hos bönder för attacker och hot

Uppdaterad
Publicerad

Fyra av tio lantbrukare utsattes för någon typ av brottslighet – exempelvis hot, stöld eller vandalisering – förra året, visar en enkätundersökning. Nu ska bland annat SLU studera vilka motåtgärder som kan behövas.

– Det spelar ingen roll om det är mjölkproduktion eller om du har grisar eller kaninuppfödning. Många är ansatta av hat och hot. Både på sociala medier och hemma på gårdarna vilket gör att hela familjen drabbas, även barnen, säger Åsa Odell som är själv är grisbonde men också vice ordförande i Lantbrukarnas Riksförbund.

Enligt LRF är det vanligt att barnen inte vågar berätta om familjens djurhållning bland skolkamraterna. Och föräldrarna vill inte gärna bli intervjuade med namn och bild. För några år sedan framträdde en grisuppfödare i SVT Sydnytt vilket ledde till att hans åttaårige son fick ta emot ett mordhot mot pappan i telefon.

– Så sent som för en vecka sedan blev en medlem så grovt hotad att hela familjen har fått flytta till ett skyddat boende, berättar Åsa Odell.

Hon drabbades själv av hatet för några år sedan. 

– Någon går igång och så skapas det en kampanj. Vi fick hjälp av polisen men det var väldigt obehagligt, man känner sig oerhört ensam när man blir utsatt.

Fyra av tio drabbade

2010 visade en undersökning att tre av tio lantbrukare utsatts för någon typ av brottslighet. En ny enkätundersökning, gjord av LRF, visar att antalet drabbade har ökat; 2018 var det fyra av tio lantbrukare som utsattes för brott. Andelen brott som handlar om hat och hot är liten, ungefär två procent av bönderna har enligt enkäten från förra året upplevt någon form av aktion de senaste två åren. Men oron för att drabbas är desto större.

– Antalet gör kanske att det inte är ett så omfattande problem men det skapar oro och obehag för att något skulle kunna hända, säger professor Peter Lundqvist vid SLU.

Mörkertalet antas vara stort. Bara hälften anmäler brotten till polisen eftersom man inte tror att en polisanmälan gör någon nytta, enligt studien. Sveriges Lantbruksuniversitet, Kungliga Tekniska Högskolan och LRF har nu fått tre miljoner kronor från Stiftelsen lantbruksforskning för att tvärvetenskapligt undersöka problemen och komma fram till förslag på motåtgärder.

– Kanske behöver lagstiftningen ändras eller så behövs en ökad polisnärvaro. Vi i projektet är öppna för alla insatser som kan behövas, säger Peter Lundqvist.

Kommentar: Rubriken har ändrats efter publicering eftersom den saknade belägg i artikeln. Även den bifogade videon har avpublicerats.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.