Femton procent av den antibiotika som skrivs ut i svensk sjukvård gäller behandling av öroninflammation, trots att sjukdomen oftast läker ut av sig själv. De svåra komplikationerna ökar inte heller när man avstår från antibiotika.
-Vi ska spara antibiotikabehandlingen till dem som verkligen behöver den. Vi har en överförskrivning på ungefär 25 procent, sade öronläkaren och forskaren Frida Enoksson i Skåne på ett seminarium i Lund på måndagen om antibiotika och resistens.
Enokssons team har studerat förekomsten av den allvarliga komplikationen mastoidit hos barn sju år före och sju år efter det att skärpta riktlinjer för antibiotikaanvändning vid öroninflammationer infördes år 2000.
Svullnad bakom öra
Mastoidit förekommer främst hos små barn och syns först som en svullnad bakom örat. Svullnaden visar att inflammationen spridit sig från mellanörat. Utan behandling kan komplikationen vara dödlig, med behandling tillfrisknar de flesta på några dagar.
Mastoidit är sällsynt och uppstår vid cirka 60-70 av de omkring 200 000 årliga fallen av öroninflammation. Den stramare antibiotikaförskrivningen efter år 2000 tycks inte ha gjort mastoidit vanligare.
-Vi kunde inte se någon ökning när de nya riktlinjerna kom, säger Frida Enoksson.
Hon kan förstå att slitna föräldrar till förskolebarn med täta infektioner ber läkaren om ”mirakelmedicin”. Men när allt fler bakterier utvecklar motståndskraft, resistens, gäller det för doktorn att stå emot. Annars kan antibiotikan vara verkningslös när den behövs.
Oro för resistens
-Modern sjukvård förutsätter effektiv antibiotika, sade professorn och infektionsläkaren Inga Odenholt på seminariet.
Hon nämnde att till exempel transplantationer och cellgiftsbehandling kräver antibiotika. Men för tillfället utvecklar bakterierna resistens betydligt fortare än vad det går att få fram nya antibiotikatyper.
Sverige ligger lägst i Norden när det gäller antibiotikaförskrivning, men har ännu inte nått regeringens mål på 250 årliga recept per tusen invånare. Storstadsregionerna ligger högst.