Professor Pär Weihed Foto: Tomas Bergman / SVT

Professorer: Protesterna mot Österlengruvor överdrivna

Publicerad
En eventuell vanadingruva på Österlen har vållat debatt och protester. En del experter anser att protesterna är överdrivna.
– Många av dem som protesterar tänker inte längre än näsan räcker, säger Pär Weihed, professor i malmgeologi.

En vanadingruva på Österlen skulle vara förödande för landskapet, menade lundaprofessorn Svante Björck i en intervju med SVT Nyheter Skåne nyligen. Flera kollegor är av en annan åsikt.

– Jag tycker att det är märkligt att göra jämförelser med en historisk gruvbrytning, säger Pär Weihed, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, LTU.

Pär Weihed har följt debatten om de nya gruvplanerna på Österlen.

– Många av dem som protesterar tänker inte längre än näsan räcker, säger han.

”Ett måste för att minska klimatförändringar”

Samhället behöver bryta metaller som vanadin, litium och kobolt till batterier för att minska klimatförändringarna. Att återbruka vanadin ur gammalt järn, som lundaprofessorn Svante Björck föreslår, räcker inte, säger professor Bernhard Dold vid LTU, som expert inom geovetenskap och miljöteknik.

– I dagsläget är det bara några procent som återvinns. Man måste ta det ur marken, säger Bernhard Dold, som är mycket kritisk till västvärldens dubbelmoral kring miljö.

Människor vill vara miljövänliga och köra elbil, men de vill inte ha gruvor. Istället bryts kobolt av barnarbetare i Kongo och litium i Chile där flamingos dör för att grundvattnet förstörs, menar han.

Miljölagarna kring gruvbrytning är stenhårda i Sverige och andra västländer, till skillnad från i de fattiga länder där metallerna idag utvinns.

”Sker i slutna system”

Professor Svante Björck menade i en intervju med SVT Nyheter att det är omöjligt att på ett miljömässigt sätt bryta vanadin på Österlen. Som stöd för påståendet tog han upp de slagghögar från familjen Pipers alunbruk i Andrarum som fortfarande idag, flera hundra år efter gruvbrytningen, förgiftar grundvattnet.

Professor Pär Weihed tycker inte att det är en seriös jämförelse.

– Idag sker processerna i slutna system, säger Pär Weihed, som tror att det går att återskapa landskapet efter brytningen, som gruvföretags grundare säger att ska ske.

– Jag kan inte förstå varför det skulle vara omöjligt. Det har gjorts på andra platser, till exempel i Stekenjokk.

”Måste få social acceptans”

Weiged och Dold delar dock Svante Björcks uppfattning att det är osannolikt att bolaget Scandivanadium får tillstånd att starta en gruva. Men det beror inte främst på miljöaspekten, utan på opinionen.

– I branschen finns ett uttryck om att man måste få social acceptans. Om de inte kan förmedla att det kommer att bli bra, kommer det inte att gå, säger Pär Weihed, som efterlyser en seriös, moralisk debatt om gruvbrytning.

– Vi har en oerhört stringent miljöprövning i Sverige. Man måste lita på de myndigheter vi har, säger han.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer