Simrishamn spenderade cirka 10 270 kr per elev om året, vilket gör att kommunen spenderar mest i Skåne på elevhälsan.

Även om det nödvändigtvis inte behöver vara ett kvalitetstecken låg Lomma kommun sist, med 2 830 kr per elev om året. I Lomma har man märkt att det inte dög, och har därför lagt mer pengar på elevhälsovården sedan 2019.

Socionomer i skolorna

I Simrishamn förklarar man kostnaden med att man satsar på att arbeta preventivt.

– Vi satsar på elevhälsovården, det tar sig i uttryck i olika insatser, säger Jan Rejdnell (L), ordförande barn- och utbildningsnämnden i Simrishamn.

Bland annat har kommunen socionomer i skolorna som ska vara hjälp och stöd för elever med behov.

– Vi gör en mängd olika saker och ting. Just det här synsättet, att arbeta preventivt gör att vi måste ha en högre bemanning, säger Jan Rejdnell (L).

Lomma sist

– 2019 såg vi att vi låg väldigt lågt och nu har vi stärkt de yrkeskategorier som hör till elevhälsan, säger Martin Persson, förvaltningschef på utbildningsförvaltningen i Lomma.

Behovet av en satsning på elevhälsovården märktes bland annat genom att en del elever inte blev gymnasiebehöriga.

Även om Lomma är en välmående kommun, sett till utbildning- och inkomstnivå, finns socioekonomiska problem, besvärliga familjeförhållanden och nyanlända invandrare vilket gör att kommunen får lägga extra resurser på en del elever.

– Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Vi är en stark skolkommun och det går väldigt bra för de flesta elever och därför kan vi ägna extra fokus åt de elever som har inlärningssvårigheter, sociala svårigheter eller andra svårigheter. Politikerna i barn- och utbildningsnämnden har satt upp ett mål att 100 procent av alla elever ska ha gymnasiebehörighet, vi är inte där än men vi har gett oss sjutton på att vi ska nå dit, säger Martin Persson.