Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör forskaren resonera om valdeltagandet bland utrikesfödda i klippet. Foto: Pontus Lundahl/TT

Skånsk forskning visar: Somalier flitiga på att rösta i Sverige

Uppdaterad
Publicerad

Somalier röstar mest och personer med ursprung i forna Jugoslavien minst. Det är några av de slutsatser från en rapport där forskare från Malmö universitet studerat valdeltagandet i de svenska valen 2018.

Utländska medborgare som är folkbokförda i Sverige får rösta i kommunal- och regionalvalen men inte i riksdagsvalet.

– Valdeltagande är en intressant indikator på integration eftersom det görs av fri vilja, säger Pieter Bevelander, forskare vid Malmö universitet, som studerat hur tio flyktingrupper med olika härkomst deltog i valen 2018.

Undersökningen gjordes på uppdrag av delegationen för migrationsstuder (Delmi).

Lågt deltagande i hemlandet

Av de grupper som undersöktes var det personer med ursprung från Balkan och forna Jugoslavien som hade lägst valdeltagande.

– Tidigare studier har visat att där röstar man lite även i hemlandet, säger Pieter Bevelander.

När det kommer till den grupp som var flitigast att rösta, somalier, är forskarna inte säkra på vad sambandet är men Pieter Bevelander har en teori.

– Det får vi undersöka lite mer men man kan tänka sig att det finns personer som kan mobilisera den gruppens valdeltagande i Sverige helt enkelt.

Medborgarskap ökar deltagande

En aspekt som dock tydligt ökar valdeltagandet, oavsett ursprung, är att bli svensk medborgare. Något forskarna bland annat kopplar till det faktum att det är först då man får rösta i riksdagsvalet och att alla val sker på samma dag i Sverige.

– Det betyder att om vi gör det svårare att bli medborgare kommer det också att påverka i vilken utsträckning man kan delta i våra val och också i den demokratiska processen, säger Pieter Bevelander.

Personer som är utländska medborgare och röstberättigade  i region- och kommunfullmäktigevalen ökar i 2022 års val till totalt cirka 670 000 personer, vilket är drygt 130 000 fler än 2018.

Rapportens slutsatser

• Flyktingar röstar i större utsträckning än personer som har kommit som anhöriginvandrare, och arbetskraftsinvandrare har lägst röstbenägenhet av de tre grupperna.

• Resultatet visar att kvinnor och de som erhållit svenskt medborgarskap har ett högre valdeltagande, jämfört med män och de som inte har svenskt medborgarskap.

• Röstbenägenheten ökar ju längre tid personer har vistats i Sverige, oavsett vilket typ av uppehållstillstånd de har.

• Slutligen kan vi se skillnader i valdeltagande med hänsyn till flyktingars härkomstland där personer födda i Somalia har det högsta valdeltagandet.

Källa: Delmi

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.