Utländska medborgare som är folkbokförda i Sverige får rösta i kommunal- och regionalvalen men inte i riksdagsvalet.

– Valdeltagande är en intressant indikator på integration eftersom det görs av fri vilja, säger Pieter Bevelander, forskare vid Malmö universitet, som studerat hur tio flyktingrupper med olika härkomst deltog i valen 2018.

Undersökningen gjordes på uppdrag av delegationen för migrationsstuder (Delmi).

Lågt deltagande i hemlandet

Av de grupper som undersöktes var det personer med ursprung från Balkan och forna Jugoslavien som hade lägst valdeltagande.

– Tidigare studier har visat att där röstar man lite även i hemlandet, säger Pieter Bevelander.

När det kommer till den grupp som var flitigast att rösta, somalier, är forskarna inte säkra på vad sambandet är men Pieter Bevelander har en teori.

– Det får vi undersöka lite mer men man kan tänka sig att det finns personer som kan mobilisera den gruppens valdeltagande i Sverige helt enkelt.

Medborgarskap ökar deltagande

En aspekt som dock tydligt ökar valdeltagandet, oavsett ursprung, är att bli svensk medborgare. Något forskarna bland annat kopplar till det faktum att det är först då man får rösta i riksdagsvalet och att alla val sker på samma dag i Sverige.

– Det betyder att om vi gör det svårare att bli medborgare kommer det också att påverka i vilken utsträckning man kan delta i våra val och också i den demokratiska processen, säger Pieter Bevelander.

Personer som är utländska medborgare och röstberättigade  i region- och kommunfullmäktigevalen ökar i 2022 års val till totalt cirka 670 000 personer, vilket är drygt 130 000 fler än 2018.