Svenska människosmugglare döms sällan till fängelse

Publicerad

24 personer har sen i höstas dömts för människosmuggling i Malmö tingsrätt. Bara en av de tio dömda som bor i Sverige har dömts till fängelse.

– Vi anser att brottet är av en sådan art att normalpåföljden ska vara fängelse i enlighet med den praxis som finns i överinstans, säger kammaråklagare Johan Larsson, som är med i den grupp av åklagare som utreder samtliga ärenden av människosmuggling.

– Vi har överklagat i flera fall. Vi ser gärna att vi får en klarhet i vilka påföljder som ska gälla för människosmuggling.

Vid gränskontrollen vid Öresundsbron har polisen sen i höstas gripit ett stort antal misstänkta människosmugglare.

SVT Nyheter har gått genom samtliga domar i Malmö tingsrätt sen i september ifjol. När det gäller personer bosatta i Sverige och i närområdet i Köpenhamn har bara en av tio dömda människosmugglare fått fängelse som påföljd. Övriga har dömts till villkorlig dom, ibland kopplat till ett hundratal timmars samhällstjänst.

Svenskar slipper oftast fängelse

Även i fall där tingsrätten ansett att gärningsmannen ”utom rimligt tvivel uppsåtligen begått brottet” slipper den åtalade fängelse. Det gäller bland andra en man från Blekinge som kört tre personer med falska id-handlingar från Tyskland till Malmö.

14 av de dömda människosmugglarna bor i övriga Europa. Tyskland är det vanligaste hemlandet. 13 av dessa 14 har dömts till fängelse, i genomsnitt drygt tre månader.

En har alltså sluppit fängelse. Den åtalade är en musiker boende i Berlin. Han körde fyra irakier från Berlin till Malmö. Han hade tidigare lagt upp en annons på en hemsida om att han sökte personer för samåkning till Sverige, där han skulle hälsa på sin syster. Han kontaktades då av en släkting som sa att han kände en kvinna med tre barn som ville följa med.

Åklagaren överklagar

Tingsrätten skriver i domen att musikern inte ska dömas till fängelse eftersom han ”blivit vilseledd i fråga om sina passagerares avsikt med resan, att han trott sig skjutsa släktingar till en släkting, och att han inte tagit betalt för resan”.

– Den domen har vi också överklagat, säger kammaråklagare Johan Larsson.

– Rättspraxis har varit att gärningen är av en sådan art att det är fråga om en fängelsepresumtion. Vi ser nu sett att det kommer domar som bedömer att artvärdet inte är så pass högt. Vi vill gärna få det prövat i överinstans.

Efterlyser tydlig praxis

Åklagarmyndigheten har som ett av sina prioriterade områden att driva fall till högsta instans för att få klarhet i vilka påföljder som ska gälla för människosmuggling.

– När det gäller andra brott, till exempel vid grovt rattfylleri finns en tydlig praxis där det utifrån en viss promillehalt är det fängelse som ska väljas med hänsyn till gärningens art. Vi efterlyser i människosmugglingsmål en mer tydlig praxis vad gäller artvärdet så att man vet att det är den här påföljden som kan förväntas, säger Johan Larsson.

– Det här är svårupptäckt brottslighet, en del i en kedja av smuggling där det är hänsynslös behandling med stora risker för de insmugglades liv. Det riskerar också  att skada den fria rörligheten inom EU. Därför anser vi inom åklagarmyndigheten att det är en brottslighet man ska se allvarligt på.

Vill se nyanserad bedömning

Johan Larsson tycker också att Malmö tingsrätt dömt likadant i olikartade fall. Det handlar om allt i från att skjutsat flyktingar över Öresundsbron av humanitära skäl till att smugglingen ingår i en organiserad brottslighet där det handlar om pengar.

– Lagstiftningen i sig är något trubbig, vilket gör att olika fall döms lika. Vi skulle gärna se att man får en mer nyanserad bedömning, säger kammaråklagare Johan Larsson.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer