Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Se hur svårt det kan vara för SVT:s autotextning att förstå ”covid-19” Foto: SVT

Så blev ”covid-19” till ”korven 19” i SVT:s lokala nyheter

Uppdaterad
Publicerad

Många har efterfrågat möjligheten att få de lokala nyheterna textade – och nyligen infördes en sådan funktion, baserad på artificiell intelligens.

Men det har visat sig att datorn inte alltid förstår vad som sägs. Inte minst skapar vissa dialekter, som skånska, problem. Tittare har hört av sig och undrat vad textarna egentligen håller på med – och varför det ska vaccineras mot ”korven 19”.

Programledare och reportrar pratar om covid-19: men i texten står ”korven 19”, ”kom vid 19”, ”kor vid 19” och ”koret 19”.

I klippet ovan har vi samlat några exempel på hur det kan se ut.

Det är inte bara covid-19 som den automatiska textningen har svårt att förstå.

En intervjuperson som säger att han inte nådde någonstans textas till att handla om en al-qaida-ledare, ”inga som helst problem” blir ”hälsoproblem” och en sommarnatt i slutet av juli textas till ”slutat med julmys”. En rovdjursexpert som säger att vargen skulle bli stressad i denna del av landet textas till att prata om lyxresor.

Hur kan det bli så fel?

Textningen skapas av artificiell intelligens

Textningen av SVT:s lokala nyheter görs inte av undertextare, som textar andra SVT-program, utan är en funktion som skapas av artificiell intelligens, AI.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Hör Håkan Grimfeldt, gruppchef för SVT:s direkttextning, förklara hur den smarta textningen fungerar. Foto: SVT

Vid ett antal tillfällen har det blivit helt fel – vad är det som har hänt? 

– Tekniken är ny och utvecklas fortfarande. Det är flera faktorer som påverkar. Ibland är det nya ord som AI inte hunnit lära sig men den största faktorn som påverkat är hur väl AI lyckas uppfatta det som sägs. Om det förekommer mycket bakgrundsljud runt den som talar eller musik så har den svårare att uppfatta rätt, säger Håkan Grimfeldt, gruppchef för SVT:s direkttextning.

Svårare med skånska

I flera fall verkar det som att skånskan blir en svår nöt att knäcka för systemet. Håkan Grimfeldt säger att dialekter kan påverka hur det som sägs uppfattas.

– Ja. Vi kan se att det finns skillnad i resultaten mellan dialekter men den faktor som påverkar allra mest är fortfarande hur väl rösten i programmet hörs i förhållande till andra ljud i programmet.

Hur hanterar SVT situationer där det framstår som att intervjupersonen säger något helt annat än vad de egentligen gör? 

– Vi lägger till en disclaimer-text som följer med varje sändning: ”Automatisk undertext. Kan innehålla fel.”. Om det uppstår fel som är graverande så går vi in och rättar dessa, säger Håkan Grimfeldt.

”Verkligen tråkigt”

Mikael Larsson, ordförande i Hörselskadades Riksförbund i Skåne, upplever att det är svårt att hänga med när den automatiska textningen inte uppfattar vad som sägs.

– Det är ju verkligen tråkigt. Man får jobba vidare med denna tjänst med förbättring om varför AI:n inte fungerar. Vi hörselskadade har svårt att hänga med i lokala sändningar, säger han.

Han säger vidare att Hörselskadades Riksförbund arbetar aktivt med frågan om textning.

Foto: SVT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Coronavirus i Skåne

Mer i ämnet