Förra året utmättes pengar och föremål från kriminell verksamhet till ett värde av drygt 57 miljoner kronor. Foto: Kronofogden

Utmätningar från grovt kriminella trappas upp

Publicerad

För många grovt kriminella är statusprylar som märkeskläder och dyra bilar viktiga att visa upp. Samtidigt har de mycket skulder – vilket gör det möjligt för Kronofogden att sätta in stöten där det svider. Nu trappas utmätningen från kriminella upp.

Den kommande treårsperioden plussas Kronofogdemyndighetens budget på med ytterligare 65 miljoner kronor.

– Dem tänker vi använda till listiga projekt, säger Johannes Paulson, verksamhetsutvecklare för specialindrivning.

Förra året utmättes pengar och föremål från kriminell verksamhet till ett värde av drygt 57 miljoner kronor.

– Det här är viktiga pengar som vi tar tillbaka från brottslingarna, för pengarna är också brottsverktyg för kommande brottslighet. De investeras i narkotika och vapen till exempel. Kan vi rycka undan det från den ekonomin så är det ju jättebra.

Det som utmäts används för att betala de skulder som de kriminella har. Väldigt många har till exempel dömts att betala skadestånd till brottsoffer.

Mycket skulder

Men ofta har de många andra skulder, helt enkelt för att de har en livsstil som genererar skulder. De felparkerar, men struntar i att betala p-böter. De låter bli att deklarera och blir skönstaxerade. De får barn, skiljer sig och struntar i att betala underhållsbidrag.

– Som kriminell jobbar man upp sina skulder, så i 30-årsåldern har man ett lass på sig, några hundra tusen sådär. Man fyller hela tiden på genom sitt sätt att leva, säger Johannes Paulson.

Kontanter, bilar, klockor och fastigheter hör till det som utmäts. Men det kan också handla om märkeskläder och guldkedjor – trots att kriminella ofta har stora skulder går de omkring i dyra kläder och åker runt i lyxiga bilar.

”Stort signalvärde”

– Det är ett stort signalvärde i det här – andra riskerar att dras in i den här brottsligheten när man presenterar en värld som ser attraktiv ut. När vi kan ta det ifrån dem motverkar det viljan att visa upp det, säger Johannes Paulson.

– Vi skapar ett tryck att förändra en livsstil. Målet är att man väljer att hoppa av från den här världen.

Redan i dag samarbetar Kronofogden tätt med polisen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan och flera andra myndigheter för att kunna göra utmätningar vid de mest optimala tillfällena.

Nu förfinas arbetsmetoderna. Genom bättre analys går det att i större utsträckning inrikta arbetet mot rätt ärenden.

”Hot spots”

– Vi tänker jobba mot det vi kallar för hot spots, alltså platser där personer med pengar kan tänkas passera. Det skulle kunna vara Öresundsbron och landets flygplatser, och att vi är där vid speciella tidpunkter när vi vet att personer med skulder kommer att passera, säger Johannes Paulson.

Metoden har redan testats i mindre omfattning på Arlanda. Med hjälp av tips från gränspolisen och Tullverket får personal från Kronofogden veta när personer med stora skulder kommer att resa med stora belopp i bagaget.

– Det är inte turister det här, utan de som smugglar pengar och tvättar pengar.

Men vid sådana tillslag är det inte bara kontanter som utmäts, utan även fordon, smycken och klockor.

– Vi räknar med ökad utmätning från grovt kriminella. Det hänger på vår möjlighet att vara på plats, det har vi inte haft tidigare så mycket som vi kommer att ha nu, säger Johannes Paulson.

Men varför är statusprylar och kläder av exklusiva märken så viktiga i den kriminella livsstilen?

”Uppvisa status”

– De vill uppvisa någon form av status, säger frivårdsinspektör Mona Frank i Malmö.

Hon jobbar med unga i åldern 17–21 som antingen dömts till skyddstillsyn eller har övervakning efter villkorlig frigivning. Så unga personer äger sällan dyra bilar eller klockor, säger hon, men dyra märkeskläder är mer regel än undantag.

– Vi pratar mycket om värderingar och attityder och vad man signalerar med de här kläderna eller den här väskan, säger Mona Frank.

Det är sällan någon byter klädstil, trots att många säger att de vill lämna kriminaliteten, berättar hon.

– Det är viktigt att se bra ut, brukar de svara. Djupare än så brukar de inte gå in på det.

447 miljoner på sex år

Visa

Sedan tio år tillbaka samverkar flera myndigheter för att bekämpa den organiserade brottsligheten, bland andra polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Kriminalvården, Kustbevakningen, Tullverket och Försäkringskassan.

Kronofogdemyndigheten driver in obetalda fordringar från de kriminella som har skulder.

Kronofogden har bland annat en jourverksamhet alla dagar dygnet runt, som kan kontaktas av andra myndigheter då de hittar tillgångar som kan säkras hos en brottsmisstänkt person.

Pengarna som utmäts används för att betala skulder till exempelvis brottsoffer, staten eller företag.

2018 utmättes pengar och föremål till ett värde av drygt 57 miljoner kronor från kriminell verksamhet, vilket var en nedgång jämfört med de fem föregående åren. 2013–2017 utmättes totalt 390 miljoner kronor från kriminell verksamhet.

Källa: Kronofogdemyndigheten

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer