Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
”Jag tror man är rädd för kostnaderna” – hör Ulla Hamilton, vd för friskolornas riksförbund Foto: Jessica Gow, TT/SVT

Ny studie: Barn med adhd och diabetes diskrimineras av skolor

Uppdaterad
Publicerad

Barn som utreds för adhd eller har diabetes får ett sämre bemötande när de kontaktar skolor för att fråga om plats än barn som inte har några diagnoser. Det visar en färsk studie från diskrimineringsforskare.

I undersökningen, gjord vid bland annat Linnéuniversitetet i Växjö, utgav sig forskarna för vara mammor som via mejl frågade efter plats i förskoleklass till sina barn och om att få komma och hälsa på. Det visade sig att de föräldrar som berättade att deras barn utreddes för adhd eller hade diabetes typ 1 fick färre positiva svar än de föräldrar som frågade för ett barn utan diagnoser.

 – Barn som har adhd och diabetes typ 1 har lite sämre möjligheter att komma till skolor och besöka dem och få information än barn som inte har de här diagnoserna, säger Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi på Linnéuniversitet och en av tre författare till studie.

Vad får det här för effekter menar ni?

– Det får effekter på barnens möjligheter till utbildning. Det kan vara avgörande för vilken skola man går på och vi vet att det kan få effekter på deras löner, inkomster och sysselsättning längre fram i livet, så det är en väldigt viktig fråga. 

Pojkar missgynnas

Men det fanns också skillnader mellan de olika diagnoserna.

– Adhd tycks värre än diabetes och pojkar tycks komma sämre ut än flickor, säger Mats Hammarstedt.

Störst skillnad i friskolor

De privata skolorna hade en högre svarsfrekvens, men hos dem var det störst skillnad mellan hur barn med diagnoser och barnen utan diagnoser bemöttes. Även kommunala skolor gjorde skillnad på flickor med adhd jämfört med de som inte har adhd.

– Jag tror att det här kan bero på många olika saker. Men bland annat är man rädd för kostnaderna. Och om man sorterar elever, oavsett om man är fristående eller kommunal, så följer man inte lagen, säger Ulla Hamilton, vd för friskolornas riksförbund, om studien.

Så gjordes undersökningen

Visa

I en undersökning gjord av forskare vid bland annat Linnéuniversitetet i Växjö utgav sig forskarna för vara mammor till barn som antingen utreddes för adhd eller hade diabetes typ 1. De skickade via mejl förfrågningar till drygt 2 000 skolor med frågor om de fick komma på besök och om det fanns plats i förskoleklass. 25 procent av skolorna i undersökningen var friskolor, 75 procent var kommunala.

De föräldrar som uppgav att deras barn utreddes för adhd eller hade diabetes typ 1 fick färre positiva svar än de föräldrar som frågade för ett barn utan diagnos.

  • I friskolor fick 53 procent av barnen utan diagnos en inbjudan att komma och hälsa på, jämfört med 33 procent av barnen som uppgavs utredas för adhd. (Skillnaden är statistiskt signifikant.)
  • I de kommunala skolorna fick drygt 47 procent av barnen utan diagnos en sådan inbjudan, medan samma siffra för barnen med pågående adhd-utredning var 42,5 procent. (Skillnaden är inte statistiskt signifikant.)
  • 22 procent av barnen utan diagnos fick ett positivt besked om plats i friskolorna, medan samma siffra för barn som uppgavs utredas för adhd var knappt 11 procent. (Skillnaden är statistisk signifikant.)
  • Av barnen utan diagnos fick positivt besked om plats i nästan 21 procent av de kommunala skolorna, medan drygt 16 procent av barnen som utreddes för adhd fick samma besked. (Skillnaden är inte statistiskt signifikant.)

Studien är utgiven som ett så kallat working paper på Institutet för näringslivsforskning.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer