– Etableringslånens funktion är att göra tydligt att det är egen ansträngning och eget ansvar som krävs redan från första dagen i Växjö, säger Oliver Rosengren (M), som är moderat ordförande i nämnden för Arbete och välfärd i Växjö.
Så här fungerar det:
- Asylsökande får en statlig ersättning som kallas LMA-ersättning.
- När de sedan får sitt uppehållstillstånd och flyttar till en kommun har de flesta rätt till en annan statlig ersättning, etableringsersättning.
- Men för att få etableringsersättning måste den nyanlände först ha varit på ett samtal på Arbetsförmedlingen.
- Innan det mötet har den nyanlände inte rätt till några statliga ersättningar.
- Den perioden, som oftast rör sig om några veckor, kallas för glappet 1.
- Men även i veckorna efter mötet på Arbetsförmedlingen står den nyanlända utan pengar, eftersom det är en prestationsbaserad ersättning som betalas ut i efterhand, det så kallade glappet 2.
Dalarna först ut
Vansbro kommun i Dalarna var först i landet när i början av 2017 införde så kallade etableringslån. Där blir nyanlända återbetalningsskyldiga för tiden efter mötet på Arbetsförmedlingen, eftersom de får ersättning för den tiden i efterhand.
När Växjö några månader senare tog beslut om etableringslån, gick de ett steg längre. Här får de nyanlända låna pengar även under tiden i glappet 1, trots att de då inte är berättigade till några andra ersättningar.
Oklart om det är rätt eller fel
Denna praxis är ännu inte rättsligt prövad gentemot socialtjänstlagen, som säger att alla som inte kan tillgodose sina behov på annat sätt ska få stöd.
– I detta fallet så finns det som sagt inte utslag som visar vad som är rätt eller fel och därför har det varit upp till en politisk bedömning där vi har sagt att vi gärna går längre än vad andra kommuner har valt att göra, just därför att vi vill ta ledartröjan för lokala integrationsreformer, säger Oliver Rosengren (M).
Etableringslånen ska betalas av under en treårsperiod.