I centrala Växjö skiljer sig elevsammansättningen stort mellan skolor trots att de ligger nära varandra rent geografiskt. Men skolsegregationen finns också i Kalmar och Kronobergs mindre kommuner. Och de exempel som finns på när kommuner har försökt att förändra det här mönstret visar att det är svårt.

”Jobba med kompisrelationer”

– Det kommer att kräva saker av skolorna. Jag läste alldeles nyss en studie som visar att det enda som enligt internationell forskning har en reell effekt är att bussa elever. Men då också i kombination med att som skola jobba med integration och kompisrelationer, säger Stefan Lund.

Det räcker inte att elever från olika bostadsområden och med olika erfarenheter enbart möts under skoltid.

– Det handlar om reell integration eller om man bara går jämte varandra. För det visar ju också delvis forskning att om man bara blandar ihop elevgrupper tillfälligt utan att agera så får det mindre effekter, säger Stefan Lund.

”Fria skolvalet en anledning”

Enligt Bo Malmberg, som är professor i kulturgeografi, så har boendesegregationen inte ökat under 2000-talet bortsett från i stora och medelstora kommuner. Det har däremot skolsegregationen gjort. Och både Stefan Lund och Bo Malmberg menar att det fria skolvalet är en av anledningarna till det.

– Skolan ska naturligtvis leverera kunskapsresultat och likvärdiga möjligheter för alla elever. Men skolan är också en smältdegel i någon mening och i den långa tradition av det fria skolvalet som påbörjades på 90-talet så har just den effekten successivt försämrats, säger Stefan Lund till SVT Nyheter Småland.