Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
– Det krävs att vi gör mer med lagstiftningen för att få bukt med avfallsverksamheter, säger Charlotte Sparrenbom. Foto: Peter Kroon / SVT

Forskaren förklarar: Därför blir sopberget ett problem i framtiden

Uppdaterad
Publicerad

Provtagningarna från avfallshögarna i Marhult med nermalda bildelar, så kallat ”fluff”, visar på höga halter av koppar och zink. Men även på andra skadliga ämnen som arsenik, kadmium och bly.  

— Det finns risk att både flora och fauna blir påverkade, säger forskaren Charlotte Sparrenbom till SVT Småland.  

Charlotte Sparrenbom är lektor i geologi på Lunds universitet. Hon forskar på grundvatten och föroreningar i marken.  

Marken som det gamla sågverket i Marhult står på är av sandig morän, och runt omkring ligger torvmarker. Det är inte ultimata förutsättningar för sophögar med gammalt bilskrot, enligt Charlotte Sparrenbom.  

— I torvmarker är det mycket organiskt material som gör att pH-värdet är lågt. Och koppar och zink löser sig bättre i grundvatten när pH-värdet är lågt, säger Charlotte Sparrenbom.

Fastigheten riskklass 2

Det finns en förklaring till varför provtagningarna visar på höga halter av zink och koppar. Kopparn kommer från bromsbelägg och zinken är från antikorrosionsmedel som ska motverka rost på bilarna.

— Får man i sig tillräckligt höga halter är koppar och zink är det ett gift för människor men främst för vattenlevande organismer, säger Charlotte Sparrenbom.

Några provtagningar i marken har dock inte gjorts, eftersom fastigheten redan är klassat som ett riskklass 2 objekt. När regnet faller lakas högarna ur vilket gör att de giftiga ämnena kan hamna i dagvattenbrunnarna.

— Man riskerar att göra det till ett riskklass 1 område ,säger Charlotte Sparrenbom.

Farligt avfall

Uppvidinge kommun uppskattar mängden sopor till 32 000 ton på fastigheten. Av det är 16 000 ton farligt avfall från högarna med nermalda bildelar.

— När man ser verksamheter som gör det här i det närmaste illegalt, blir man bara ledsen och trött, säger Charlotte Sparrenbom. 

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Osorterade sopor och nermalda bildelar dumpas på en industritomt i Marhult. Se turerna kring soptippen i klippet. Foto: Privat

För att kunna avgöra ”farligheten” i ett förorenat område spelar flera faktorer in. Som till exempel vilka ämnen det rör sig om, hur hög risken är att komma i kontakt med föroreningen och spridningsrisken till vatten.

Länsstyrelserna har tillsammans med Naturvårdsverket inventerat Sveriges förorenade områden. Totalt finns 84 000 platser med misstänkta föroreningar. Av dessa är 26 000 riskklassade.

Riskklasserna utgår från vilken risk föroreningen har för människor och djurs hälsa:

  • Riskklass 1 – Mycket stor risk 

  • Riskklass 2 – Stor risk 

  • Riskklass 3 – Måttlig risk 

  • Riskklass 4 – Liten risk

Källa: Naturvårdsverket och Statens geotekniska institut

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Sopberget i Marhult

Mer i ämnet