Ett stenkast från kärnkraftverket i Oskarshamn ligger Äspölaboratoriet, som byggdes för att studera slutförvaring av kärnavfall. Det finns inget radioaktivt i tunnlarna i dag, istället är det järnkonsumerande bakterier som är forskarnas intresse.

– Bakterierna är grunden för det här ekosystemet, säger Magnus Ivarsson, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.

Den djupa biosfären

Forskarna går långsamt genom tunnlarna och lyser med pannlampor mot väggarna. Till slut stannar de vid en brun-röd slemmiga sörja som sipprar ut ur en klippskreva – en matta av bakterier som lever på järn och syre.

På senare år har forskare allt mer insett att berggrunden runt om hela jorden är fylld av organismer. Det kallas ”den djupa biosfären” och uppskattas vara jordens största livsplats för mikroorganismer. Trots det har dess betydelse länge varit okänd, eftersom det är svårt att kika in i berget.

– Äspö är en unik plats eftersom vi har bra tillgång till berget och det finns massor av borrkärnor med fossil att jämföra med, säger Henrik Drake, som forskar vid Linnéuniversitetet i Kalmar.

Fryser ner bakterier

Just i dag försöker forskarna förstena de levande bakterierna blixtsnabbt med hjälp av lim, sprit och is. Förhoppningen är att kunna skapa ett bibliotek av strukturer från bakterier som lever nu, och fossil som kan vara hundratals miljoner år gamla.

Det kan hjälpa forskarna att se vilka mönster i berget som verkligen betyder att där finns eller har funnits liv. Det kan användas för att förstå livets historia på jorden och när man letar efter liv på andra planeter, till exempel mars.