Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
William Hogland, professor i miljö och ekoteknik vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Foto: Jan-Eric Lundberg/SVT

Här i Kalmar pågår forskning om hur smutsigt bottensediment ska komma till användning

Uppdaterad
Publicerad

På botten i Malmfjärden i Kalmar arbetar en robot med att suga upp bottensediment som sedan renas. Gyttja och dy pumpas upp på land där det renas från olika föroreningar, även vattnet renas. Ett forskningsprojekt från Linnéuniversitetet vill nu undersöka hur sedimentet ska kunna användas.         

– Vattnet ska inte vara ett avloppsvatten och sedimentet ska inte vara ett avfall. Vi ska använda det i ett kretslopp som i framtiden kan bli en värdefull resurs i det cirkulära samhället, säger William Hogland, professor i miljö och ekoteknik vid Linnéuniversitetet i Kalmar.

Se och hör om forskningsprojektet i klippet ovan.

Kalmar

Linnéuniversitetet driver sedan fyra år ett försöksprojekt som går ut på att suga upp och rena bottensedimentet från den centralt belägra Malmfjärden i Kalmar. Det är ett illaluktande slam som hamnar i stora bassänger där slam och vatten skiljs åt.

Forskningsprojektet är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet och Kalmar kommun och genomförs med medel från EU motsvarande 35 miljoner kronor.

Avloppsvattnet ska kunna återvinnas

Malmfjärden är grund och har en hög koncentration av olika föroreningar i sedimenten. Som kväve, fosfor. De största föroreningsproblemen består av arsenik bly och kadmium.

– Vi måste lära oss att sortera avloppsvattnet och föra tillbaka det. Det skulle kunna användas till bevattning inom jordbruket och sedimentet till näring, säger William Hogland.

I dag pumpas det renade vattnet ut i havet och sedimentet används bara till fortsatta experiment.

– Detta är egentligen en resurs som skulle kunna användas i samhället för det innehåller både näringsämnen och vattnet som vi behöver för vår bevattning, säger William Hogland.

Även på Chalmers i Göteborg pågår forskning om giftiga muddermassor. Se mer i klippet nedan.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Anna Norén, forskare i vatten- och miljöteknik på Chalmers tekniska högskola i Göteborg Foto: SVT/Helena Josefsson

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kalmar

Mer i ämnet