Nedläggningen kan få stora konsekvenser för Högsby kommun.
– Vi tycker att det är jättetråkigt att staten återigen överger en liten kommun som under flyktingkrisen gjorde ett jättemottagande. Nu lämnar man oss i sticket igen, säger Stihna Johansson Evertsson (C), kommunalråd i Högsby kommun.
Att Migrationsverkets kontor läggs ner är bara en del. Ett ännu större problem är att asylplatserna i kommunen också kommer att försvinna, bostäder där asylsökande får bo. De allra flesta finns i Fågelfors och i Ruda.
– 280 platser har funnits i vår kommun den senaste tiden. Det är betydelsefulla för affären och för skolan på orten där personerna bor, säger Stihna Johansson Evertsson (C).
Väntat beslut
Beslutet att lägga ner Migrationsverkets kontor i Högsby var väntat, eftersom att antalet personer som söker asyl i Sverige har minskat de senaste åren, enligt enhetschefen för Migrationsverkets mottagningsenhet i Högsby, William Vitikainen.
– Det är klart att det är ett jättetråkigt beslut som påverkar väldigt mycket, även om det var väntat.
Behövs inte kontoret i Högsby längre?
– Kontoret behövs just nu, men mot slutet av 2021 så är planeringen att det inte ska behövas längre. Uppdraget i stort för Migrationsverket har minskat, och framförallt de delar som kontoret i Högsby arbetar med. Vi har under flera år sett ett minskat antal nya asylsökande och prognosen är att det kommer fortsätta att minska, säger han.
Pengarna räcker inte till
Just nu bor 65 barn på asylplatser i kommunen. Hur många som kan bo kvar beror på om familjen har möjlighet att hitta en annan bostad.
– Vi har påtalat vikten av att hålla en god dialog och att informera så fort man vet när man ska flytta familjerna. Migrationsverket har sagt att de ska se till barnperspektivet och försöka ta hänsyn till terminsstarter. Vi får se vad det blir i praktiken, säger Stihna Johansson Evertsson (C).
Hon är framförallt kritiskt till att staten överger kommunen.
– Det som är det absolut allvarligaste problemet är att staten faktiskt inte finansierar alla de kostnader som uppstår när man har en ny befolkning.
Under de första två åren får kommunen pengar för varje asylsökade, ett etableringsstöd.
– Etableringsperioden är alldeles för kort. Huvuddelen har inte något arbete efter den tiden. Det är likadant i skolan, de flesta barnen kostar fortfarande lite extra efter två år, exempelvis modersmålsundervisning.