Hennes minnen från världskriget väcks till liv: Ångest och tårar

Uppdaterad
Publicerad

De har båda minnen från tidigare krig. Hon kom från Tyskland till Sverige som barn med hjälp av Vita bussarna efter andra världskriget. Han växte upp i Skåne – medveten om kriget som pågick på andra sidan Östersjön.

När vi träffar makarna Ursula och Ingvar Larsson i deras bostad i Oskarshamn är de båda påtagligt påverkade av kriget i Ukraina.

De följer händelserna via radio och TV, men känner sig tvingade att stänga av ibland, för det gör för ont att se och påminnas. I synnerhet för Ursula.

Kronoberg och Kalmar län: kriget i Ukraina

Även om det gått många år sedan det blev fred efter andra världskriget har Ursula svårt att hålla tillbaka tårarna. Minnena om bombningar och tid i skyddsrum bleknar aldrig.

– Jag tänker på dem i Ukraina. Hur de har det. Hur det känns för dem, säger hon.

– Arma människor som måste genomlida det här, tänker jag. Och de har barn. Det är väl ungefär som när en annan var liten.

”Blir förbannad”

Ingvar tar hennes hand. Han var också barn under andra världskriget, och har sina minnen. Men inte lika förfärliga som hans hustru har.

– Många går och klämmer på sin ångest,  och jag känner det så tydligt nu när min hustru berättar, ångesten. Och då blir jag förbannad, säger Ingvar Larsson.

Känslor och ångest

Han är född sent trettiotal och hon tidigt fyrtiotal. Andra världskriget minns de, och de delar sina känslor och ångest för de krig som varit och det som nyss startat.

Och sorgen över det krig Ursula upplevde som barn har aldrig riktigt lämnat henne.

– Jag tänker, måtte detta inte bli någon stor sak. Måtte människan ta sitt förnuft tillfånga, säger hon.

Vita bussarna

Vita bussarna var en svensk evakueringsaktion 1945, som leddes av Folke Bernadotte. Dess syfte var att under andra världskrigets slutskede rädda danskar, norrmän och svenskar som satt i tyska koncentrationsläger. Namnet kommer av att bussarna var vitmålade, med  röda kors ditmålade på taket, sidan, fram och bak, för att bussarna inte skulle bli tagna för att vara militära mål.

Efter danska och norska påtryckningar och planering räddades enligt vissa uppgifter cirka 15 000 skandinaver och andra nationaliteter från koncentrationslägren i de tyskkontrollerade områdena av Svenska Röda korset i mars och april 1945. Efter den tyska kapitulationen räddades ytterligare 10 000 människor i maj och juni 1945. Uppskattningarna varierar mellan 19 000 och 30 000 räddade fångar, där Röda korset (år 2000) gjorde en beräkning om cirka 15 000.

Källa: Wikipedia

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kronoberg och Kalmar län: kriget i Ukraina

Mer i ämnet