Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Tidslinje: Viktiga ögonblick i Ukrainakrisen Foto: Vadim GhirdaTT, ReutersVisa alla (2)
Visa alla (2)

Detta har hänt: Kriget i Ukraina

Uppdaterad
Publicerad

Ryssland har invaderat Ukraina på order från Vladimir Putin. Rysslands president hotar med ”fruktansvärda konsekvenser” om väst ingriper.

Men vad föranledde egentligen Rysslands anfall? SVT Nyheter listar fem avgörande händelser.

Majdanprotesterna (2014)

  • I november 2013 inleds en serie omfattande demonstrationer i Ukraina som senare skulle komma att bli kända som Majdanprotesterna.

  • Demonstrationerna är en reaktion på att Ukrainas Kremlvänliga regering inte skriver på ett samarbetsavtal med EU som i praktiken skulle göra landet mindre beroende av Ryssland.

  • Protesterna kulminerar i februari 2014 när över hundra personer skjuts ihjäl på och omkring Majdantorget i Kiev. Händelserna som tar vid därefter brukar beskrivas som en politisk jordbävning. Regeringen avgår och den sittande presidenten Viktor Janukovytj flyr landet.

  • Senare på våren väljs den mer EU-vänlige Petro Porosjenko till ny president i Ukraina.

Annekteringen av Krim (2014)

  • Samtidigt som Ukraina skakas av Majdanprotesterna kommer de första rapporterna om ”små gröna män” på Krimhalvön. I februari 2014 tar maskerade soldater utan nationalitetsbeteckning på uniformerna kontroll över flera viktiga byggnader och avsätter det lokala styret.

  • Den nya regimen utlyser en folkomröstning – av västländerna utdömd som illegitim – om anslutning till Ryssland. Under sommaren 2015 meddelar Rysslands dåvarande premiärminister att Krimhalvön har blivit en fullt integrerad del av Ryssland.

Kriget i Donbass (2014)

  • I regionen Donbass i sydöstra Ukraina leder avsättandet av Viktor Janukovytj till nya demonstrationer bland delar av befolkningen som är kritiska till Majdanprotesterna.

  • Strider utbryter och pro-ryska separatister tar kontroll över stora områden längs gränsen mot Ryssland. I april 2014 utropas två självständiga så kallade folkrepubliker: Folkrepubliken i Donetsk och Folkrepubliken i Luhansk.

  • De två utbrytarrepublikerna betraktas av väst som nära sammanlänkade med Ryssland och ligger i krig med Ukraina sedan 2014.

Ryska militärövningar (2021-2022)

  • I början av 2021 intensifieras striderna i Donbass. I mars samma år kommer de första rapporterna om ryska truppförflyttningar mot den ukrainska gränsen.

  • I april 2021 meddelar Putin att man kommer genomföra stora militärövningar längs gränsen mot Ukraina. I november samma år flaggar Ukrainas president för att 100 000 ryska soldater finns stationerade på den ryska sidan gränsen.

  • I februari 2022 inleder Ryssland ytterligare en stor militärövning i Belarus som också har gräns mot Ukraina.

Säkerhetspolitiska kravlistan (2021-2022)

  • I december 2021 presenterar Ryssland ett antal högt ställda säkerhetspolitiska krav till USA och Nato.

  • Man vill bland annat utesluta ytterligare Nato-utvidgning, vilket skulle innebära att Ukraina, Sverige eller andra länder inte tillåts gå med i en eventuell framtid.

  • Ett annat krav är att Nato drar tillbaka alla vapen och soldater som är utplacerade i länder som anslöt sig till alliansen efter 1997, vilket skulle inkludera stora delar av Östeuropa, inklusive Polen, Baltikum samt länderna på Balkan.

  • Man vill också ha löften om att Nato inte genomför insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien samt att parterna (Ryssland, USA och Nato) inte placerar kort- och medeldistansrobotar på områden som gör att man kan nå varandras territorier.

  • USA och Nato har svarat men innehållet i svaren är inte kända i detalj. Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov sa dock i januari 2022 att Ryssland inte fick ett positivt svar av USA angående den ”huvudsakliga frågan” om säkerhetsgarantier.

Putin erkänner Donetsk och Luhansk (21 februari 2022)

  • Rysslands president Vladimir Putin erkänner Donbassregionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina som självständiga stater den 21 februari 2022.

  • Ett par timmar senare svarar EU, Storbritannien och USA med ett löfte om sanktioner – senare enas EU:s utrikesministrar om ett paket som enligt unionens utrikeschef Joseph Borrell kommer skada Ryssland rejält.

  • Kort därefter beordrar Putin rysk militär till de proryska separatistområdena Donetsk och Luhansk.

Putin beordrar militär operation i Ukraina (24 februari 2022)

  • President Vladimir Putin meddelar i ett tv-sänt tal att Ryssland inleder en militär insats i östra Ukraina. Han tillägger att om någon utomstående part blandar sig i kommer det ”få konsekvenser som aldrig tidigare skådats i historien”. I praktiken ett kärnvapenhot.

  • Invasionen inleds tidigt på torsdagsmorgonen. I första skedet rör det sig om luftangrepp med attackflygplan och kryssningsrobotar. Rysk militär säger att de attackerat ukrainska ”militära tillgångar”.

  • Kraftiga explosioner hörs från flera städer, bland annat Kiev, Odessa, Kharkiv, Mariupol och Odessa. Flyglarm ljuder över i princip hela landet. 

  • Hundratals människor har skadats i bombningarna och flera dödsoffer ska ha krävts enligt ukrainska myndigheter. Attackerna sägs komma från Belarus i norr, från Ryssland i nordväst, från ryskstödda Donetsk och Luhansk i öster samt från annekterade Krim i söder.

  • Ryska markstyrkor ska ha sänts in från flera håll. Från bland annat den delvis separatistkontrollerade Donbassregionen rapporteras det om strider. Soldater på båda sidor har dödats enligt ukrainsk militär.


 

Artikeln uppdateras

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Svårt att hänga med i svängarna i Ukrainakrisen. Här är fem saker du bör veta för att hänga med i snacket. Foto: AP/TT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer