Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Kommunalrådet i Lessebo Lars Altgård (S) Foto: Johan Nilsson/TT

Lessebo har högst arbetslöshet i Sverige – få nyanlända får jobb

Uppdaterad
Publicerad

SVT:s granskning visar att i pendlingskommuner nära större städer är arbetslösheten bland flyktingar som kom 2015 större än i andra kommuner. Lessebo har högst arbetslöshet i landet och där har nyanlända svårt att få jobb.

SVT har, med siffror från Statistiska centralbyrån (SCB), granskat var i Sverige flest och minst andel av flyktingarna från 2015 har fått ett jobb.

Lessebo kommun har tagit emot många flyktingar i förhållande till sin folkmängd och arbetslösheten är högst i hela Sverige.

SVT:s granskning visar att Lessebo också tillhör den typen av kommun (pendlingskommun nära större stad) där flyktingarna från 2015 i dag har lägst inkomst och där minst andel har ett jobb.

Svårt att pendla

En anledning är just avstånden – arbetsmöjligheterna är små i tätorten med blott 3000 invånare. För en nyanländ kan det vara svårare att hitta praktikplatser eller jobb i andra kommuner, där man inte har kontakter.

– Vi har för lite företag i kommunen helt enkelt, säger kommunalrådet Lars Altgård (S).

Samtidigt är han kritisk mot hur arbetslösheten hanteras. Varken Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan har någon närvaro i kommunen längre.

– Den enda statliga närvaron är Systembolaget. Det är lite tråkigt, säger han.

”Ingen chans till jobb”

I en matbutik träffar SVT Nyheter Småland Ahmed Abdulraman. Han har en juristutbildning som han planerar att validera i Sverige, men är efter omständigheterna glad över att ha ett jobb.

– Jag känner många som är arbetslösa. De vill ha jobb men får inget. Man kan jobba i Växjö, Kalmar eller Emmaboda. Men här i området har man ingen chans, säger han.

Så gjordes undersökningen

Visa

SVT gav Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att ta fram statistik på alla individer som kom som flyktingar 2015 och i dag har fyllt 16 år och har uppehållstillstånd i Sverige (tillfälligt eller permanent). Det rör sig om 67 556 individer.

• Dels har vi tittat på individernas totala inkomster (exempelvis ersättning för arbete, studiemedel och olika typer av bidrag) och grupperat dem efter deras största inkomstpost. Statistiken svarar på vilken inkomst som är en persons huvudsakliga försörjning.

Om en person exempelvis hade 150 000 i löneinkomster, 44 000 i barn- och bostadsbidrag och 10 000 i föräldrapenning så är löneinkomsten den största inkomstposten och det kommer att räknas som personens huvudsakliga försörjning.

• Dels har vi tittat specifikt på förvärvsinkomster för att få ett mått på hur många av de som kom som flyktingar 2015 som försörjer sig på ett arbete, och hur deras inkomster ser ut.

• Vi har även bett SCB att ta fram motsvarande data för riket för att kunna jämföra inkomster och förvärvsarbetsgrad. Framför allt har vi, med SCB:s hjälp, fått ett mått på hur många förvärvsarbetare som finns i riket och bland dem som kom som flyktingar för fem år sedan.

Här är den största intäktskällan för de som kom som flyktingar för fem år sedan

Visa

• Löneinkomster över 96 000 kronor: 34 procent

• Etableringsersättning eller ekonomiskt bistånd: 25 procent

• Studiemedel: 12 procent

• Övrigt 13 procent

• Löneinkomster under 96 000: 8 procent

• Inga, eller väldigt låga inkomster (Inkomster under 10 000 2019): 4 procent

Hur många förvärvsarbetar?

2019 var 31 procent av de som kom som flyktingar förvärvsarbetande. Motsvarade siffra för riket är 54 procent. I vår specialstuderade grupp är det framför allt männen som jobbar, 38 procent av dem är förvärvsarbetande mot enbart 18 procent av kvinnorna.

Andelen som förvärvsarbetar varierar förstås också med åldern, så mest intressant är att titta i gruppen 25-55 år. Andelen som räknas som förvärvsarbetare i riket låg 2019 på 79 procent, men stannar på 41 procent i gruppen som kom till Sverige för fem år sedan. Den genomsnittliga sammanräknade förvärvsinkomsten är betydligt mer blygsam i den senare gruppen, 253 500 kronor jämfört med riksmedelvärdet som låg på 434 800 kronor 2019.

* En person räknas som ”förvärvsarbetande” om SCB:s inkomststatistik när dess löne- och företagarinkomst överstiger två basbelopp. Löne- och företagarinkomsten måste också vara mer än hälften av den totala förvärvsinkomsten. (Förvärvsinkomst är förutom lön också A-kassa, pension, sjukpenning och andra skattepliktiga ersättningar från Försäkringskassan).

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Fem år efter flyktingkrisen

Mer i ämnet