Sayed Amir Maraf Khill har jobb på Postnord – men drömmer om att bli kock. Följ med när han gör sitt avgörande prov. Foto: Olof Peterson/SVT

Här gör Sayed sitt prov – drömmer om att bli kock

Uppdaterad 9 november 2020

Publicerad 9 november 2020

Få av flyktingarna som kom till Sverige under 2015 har jobb idag, visar SVT:s granskning. SVT Nyheter Småland träffade Sayed Amir Maraf Khil, precis när han ska göra ett praktiskt prov – som kan leda till drömjobbet.

SVT har med statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) granskat hur flyktingarna som kom till Sverige 2015 försörjer sig i dag. Siffrorna visar att bara en tredjedel har ett jobb med en årsinkomst över 96 000.

De övriga två tredjedelarna har väldigt låga inkomster, studerar eller får olika typer av bidrag.

Fem år efter flyktingkrisen

Sayeds prov för att bli kock

En möjlighet som kan leda till jobb är arbetsmarknadsutbildningar eller komvux. SVT Nyheter Småland träffade Sayed Amir Maraf Khill, som kom från Afghanistan till Sverige 2015. Han vill absolut inte vara arbetslös.

Nu går han en restaurangutbildning med kockinriktning på Lernia i Växjö – pengarna får han från att jobba på en postterminal.

– Jag har alltid älskat att laga mat, säger han.

SVT Nyheter Småland följde Sayed Amir Maraf Khill när han skulle göra sitt praktiska prov. Se mer i klippet.

Så gjordes undersökningen

SVT gav Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att ta fram statistik på alla individer som kom som flyktingar 2015 och i dag har fyllt 16 år och har uppehållstillstånd i Sverige (tillfälligt eller permanent). Det rör sig om 67 556 individer.

• Dels har vi tittat på individernas totala inkomster (exempelvis ersättning för arbete, studiemedel och olika typer av bidrag) och grupperat dem efter deras största inkomstpost. Statistiken svarar på vilken inkomst som är en persons huvudsakliga försörjning.

Om en person exempelvis hade 150 000 i löneinkomster, 44 000 i barn- och bostadsbidrag och 10 000 i föräldrapenning så är löneinkomsten den största inkomstposten och det kommer att räknas som personens huvudsakliga försörjning.

• Dels har vi tittat specifikt på förvärvsinkomster för att få ett mått på hur många av de som kom som flyktingar 2015 som försörjer sig på ett arbete, och hur deras inkomster ser ut.

• Vi har även bett SCB att ta fram motsvarande data för riket för att kunna jämföra inkomster och förvärvsarbetsgrad. Framför allt har vi, med SCB:s hjälp, fått ett mått på hur många förvärvsarbetare som finns i riket och bland dem som kom som flyktingar för fem år sedan.

Här är den vanligaste inkomstkällan för de som kom som flyktingar för fem år sedan

• Löneinkomster över 96 000 kronor: 34 procent

• Etableringsersättning eller ekonomiskt bistånd: 25 procent

• Studiemedel: 12 procent

• Övrigt 13 procent

• Löneinkomster under 96 000: 8 procent

• Inga, eller väldigt låga inkomster (Inkomster under 10 000 2019): 4 procent

Hur många förvärvsarbetar?

2019 var 31 procent av de som kom som flyktingar förvärvsarbetande. Motsvarade siffra för riket är 54 procent. I vår specialstuderade grupp är det framför allt männen som jobbar, 38 procent av dem är förvärvsarbetande mot enbart 18 procent av kvinnorna.

Andelen som förvärvsarbetar varierar förstås också med åldern, så mest intressant är att titta i gruppen 25-55 år. Andelen som räknas som förvärvsarbetare i riket låg 2019 på 79 procent, men stannar på 41 procent i gruppen som kom till Sverige för fem år sedan. Den genomsnittliga sammanräknade förvärvsinkomsten är betydligt mer blygsam i den senare gruppen, 253 500 kronor jämfört med riksmedelvärdet som låg på 434 800 kronor 2019.

* En person räknas som ”förvärvsarbetande” om SCB:s inkomststatistik när dess löne- och företagarinkomst överstiger två basbelopp. Löne- och företagarinkomsten måste också vara mer än hälften av den totala förvärvsinkomsten. (Förvärvsinkomst är förutom lön också A-kassa, pension, sjukpenning och andra skattepliktiga ersättningar från Försäkringskassan).

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

Fem år efter flyktingkrisen

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.