Det är nämligen bland annat lupinernas fel att ängsväxter, som prästkrage och blåklocka, blir alltmer sällsynta.

– Lupiner och flera andra trädgårdsväxter är så starkväxande att de konkurrerar ut mer lågvuxna ängsblommor som kattfot och fibblor, säger Stefan Grundström, ordförande i Svenska botaniska föreningen.

Vackra men förrädiska

Många tycker att lupiner är vackra där de reser sig längs många av våra vägar, och så länge de håller sig till vägkanterna kan man tycka att de är hanterbara.

– Problemet är att de sprider sig till naturmiljöer som älvstränder och skogsområden. Om några decennier kan vi ha lupiner längs hela Torneälven och Vindelälven — två av våra sista orörda älvar, säger Stefan Grundström.

Förbud på g

Norge har redan ett förbud på gång. Från den första januari 2016 kommer det där att vara förbjudet att importera, sälja och plantera ut 31 olika växter som hotar den biologiska mångfalden — bland annat lupiner, vresros och gullris.

Men Länsstyrelsen i Kronoberg har inte ägnat lupinerna den uppmärksamheten.

– Vi har inte haft den fleråriga kollen eller räknat lupinerna, och kan därför inte säga så mycket om hur dess läge ser ut just här. Men utmed vägkanterna har trafikverket koll på dem, säger Per Ekerholm på Länsstyrelsen Kronoberg.

Trafikverket bör ta ansvar

Stefan Grundström tycker att just Trafikverket borde ta ansvar och slå av lupinerna innan de fröar av sig.

– Det gäller att se till att de inte sätter frö och sprider sig. Det är nästan omöjligt att få bort lupiner. De kan få meterdjupa rötter.