Lupiner – ett hot mot svenska floran. Foto: TT

Experter: ”Lupiner konkurrerar ut ängsväxter”

Uppdaterad
Publicerad

Lupinerna växer tätt och färgar Smålands väggrenar rosa och lila. Vackert kan tyckas, men naturvårdare anser att de bör bekämpas.

Det är nämligen bland annat lupinernas fel att ängsväxter, som prästkrage och blåklocka, blir alltmer sällsynta.

– Lupiner och flera andra trädgårdsväxter är så starkväxande att de konkurrerar ut mer lågvuxna ängsblommor som kattfot och fibblor, säger Stefan Grundström, ordförande i Svenska botaniska föreningen.

Vackra men förrädiska

Många tycker att lupiner är vackra där de reser sig längs många av våra vägar, och så länge de håller sig till vägkanterna kan man tycka att de är hanterbara.

– Problemet är att de sprider sig till naturmiljöer som älvstränder och skogsområden. Om några decennier kan vi ha lupiner längs hela Torneälven och Vindelälven — två av våra sista orörda älvar, säger Stefan Grundström.

Förbud på g

Norge har redan ett förbud på gång. Från den första januari 2016 kommer det där att vara förbjudet att importera, sälja och plantera ut 31 olika växter som hotar den biologiska mångfalden — bland annat lupiner, vresros och gullris.

Men Länsstyrelsen i Kronoberg har inte ägnat lupinerna den uppmärksamheten.

– Vi har inte haft den fleråriga kollen eller räknat lupinerna, och kan därför inte säga så mycket om hur dess läge ser ut just här. Men utmed vägkanterna har trafikverket koll på dem, säger Per Ekerholm på Länsstyrelsen Kronoberg.

Trafikverket bör ta ansvar

Stefan Grundström tycker att just Trafikverket borde ta ansvar och slå av lupinerna innan de fröar av sig.

– Det gäller att se till att de inte sätter frö och sprider sig. Det är nästan omöjligt att få bort lupiner. De kan få meterdjupa rötter.

Fakta: Andra växter som tar över världen

Jättebalsamin — sprider sig längs havsstränder och åstränder.

Vattenpest — är en vattenväxt som kommit till våra vattendrag via akvarier.

Sjögull — finns i många vikar i Mälaren och breder ut sig aggressivt.

Kanadensiskt gullris — sprider sig från trädgårdar till vägkanter och sedan ut i naturmiljöer.

Amerikansk dunört — har vindspridda frön och finns numera i nästan hela landet, även i de mest avlägsna vildmarksområden.

Källa: Stefan Grundström, ordförande i Svenska botaniska föreningen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.