Maria Einarsson, ordförande för Sveriges Yngre Läkares Förening i Kalmar: ”Det är ett väldigt stort resursslöseri” Foto: SVT

AT-tjänster saknas – nyutbildade läkare blir inte färdiga

Uppdaterad
Publicerad

Trots att läkarutbildningarna har utökats kraftigt de senaste åren så används fortfarande många hyrläkare inom vården. De nyutbildade läkarna har nämligen svårt att få så kallade AT-tjänster vilket är en förutsättning för att de ska bli färdiga läkare.

– Väntar en läkare i tio månader på AT-tjänst vilket är snittet nu, så motsvarar det tio månader förlorad tid som de hade kunnat jobba som specialister i stället och hjälpt till att korta vårdköer, säger Maria Einarsson som är ordförande för Sveriges Yngre Läkares Förening, SYLF, i Kalmar län.

SYLF har kartlagt både väntetider och antalet AT-tjänster i landets alla regioner. Region Kalmar och Region Kronoberg ligger något bättre än riksgenomsnittet, men även här är det svårt att få plats direkt efter avslutad utbildning. Detta trots att båda regionerna har utökat antalet platser de senaste åren.

”Utökar i den mån vi har möjlighet”

– Vi utökar i den mån som vi har möjlighet att ha bra platser till våra AT-tjänster i verksamheterna, säger Helen Persson, HR-chef i Region Kalmar, till SVT Nyheter Småland.

Fler AT-tjänster är en förutsättning för att på sikt kunna ersätta många av de specialistläkare som i dag i stället måste hyras in till höga kostnader. Men eftersom AT-läkarna måste handledas av färdiga specialistläkare som det råder brist på, har regionerna problem att få fram nya platser. Maria Einarsson menar att regionerna borde ställa krav på att fler av hyrläkarna handleder AT-läkare. Ett annat förslag är att olika regioner hjälps åt att handleda.

”Stort resursslöseri”

– Det är ett väldigt stort resursslöseri. Man utbildar många läkare och man har byggt ut läkarprogrammet de senaste åren, fullt utbyggt kommer man att ha byggt ut det med över 40 procent. Att man inte har byggt ut antalet AT-platser i samma utsträckning innebär att vi har en stor mängd olegitimerade läkare som inte kan gå vidare i sin karriär och bli till exempel allmänläkare på vårdcentral eller kirurger eller vad som nu behövs i samhället, säger Maria Einarsson.

Fakta

AT står för allmäntjänstgöring och innebär att den som gått klart läkarutbildningen i mellan 18 och 24 månader jobbar på flera olika avdelningar inom vården under handledning. Utan att ha gått igenom AT kan läkarna inte få sin legitimation och inte gå vidare och bli specialistläkare. Enligt lagen är det regionerna som ska se till att det finns tillräckligt med AT-tjänster.

Enligt SYLF:s kartläggning är det kö i alla landsting. Värst är det i storstadsområdena.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.