Kraftvärmeverket i Nybro Foto: SVT

Osannolikt att Nybrobornas egna sopor hamnar i kraftvärmeverket

Publicerad

Beslutet togs i största enighet. Det var bara en ledamot som reserverade sig.

Jimmy Hernefeldt hade räknat och funderat:

– Jag kände att det här är väldigt kostsamt. Därför var jag skeptisk och försökte få politikerna att fundera en vända till.

Men han fick ingen annan med sig, utan blev den enda ledamoten i kommunfullmäktige som reserverade sig mot beslutet.

Nu är han inte politiker längre, utan satsar all energi på jobbet som platschef för ett asylboende några mil från Nybro, där det nya kraftvärmeverket växer fram i ilfart. Det ska börja leverera fjärrvärme och el om mindre än ett halvår.

– Jag är inte emot fjärrvärme, säger Jimmy. Men som kommuninvånare är jag förstås orolig för ekonomin.

Ville ansluta till Kalmar

Margareta Meissner bor på cykelavstånd från den gigantiska byggarbetsplatsen, där ett hundratal byggnadsarbetarehåller till. Just nu fokuserar man på eldragningar och att fixa fasaden till hetvattencisternen.

För något år sedan skrev Margareta Meissner en debattartikel i lokaltidningen där hon ifrågasatte satsningen. Hon är inte politiskt aktiv, bara en vanlig kommunmedborgare, säger hon:

– Jag har själv fjärrvärme och tycker det är väldigt bekvämt och bra. Men att kommunen satsar på att elda avfall är ett hot mot miljön. Utsläppen av koldioxid från förbränningen kommer till exempel att öka med 5000 ton om året.

Margareta Meissner hade föredragit det alternativ som Nybro kommun ratade:

En anslutning med kulvert till Kalmar kommuns fjärrvärmeverk som ligger 18 kilometer bort.

Kommunen gick i borgen för 480 miljoner

Billigare men mer sårbart. Så resonerade kommunpolitikerna, som dessutom såg möjligheten att Nybro Energi skulle kunna tjäna pengar på ett eget kraftvärmeverk.

Det speciella med avfallseldade kraftvärmeverk är nämligen att värmeverket inte behöver betala för bränslet. Tvärtom betalar den som lämnar avfallet runt 400 kronor per ton för att någon tar hand om det.

Sedan tar fjärrvärmeverket dessutom betalt för elen och fjärrvärmen som levereras.

En win-win-situation.

Det rådde sällsynt politisk enighet om satsningen på att kommunen skulle gå i borgen för 480 miljoner kronor till kraftvärmeverke. Lika enigt var kommunfullmäktige om att kommunen skulle se om det fanns möjlighet att sälja av en del av sina tillgångar för att minska lånebehovet till investeringen. Det ingick också i beslutet.

Historiskt dåligt valresultat

Men när det kom fram konkreta förslag på vad som skulle kunna säljas – kommunhus, brandstation, bibliotek, polishus, bostäder till exempel – ja, då sprack enigheten. Den regerande majoriteten bestående av socialdemokrater och moderater drev försäljningslinjen, särskilt på bostadsfronten.

Nybroborna kokade av ilska. Det var inte det här man hade tänkt sig. Och när det blev val i september 2014 tog man till det vapen man hade till hands: Röstsedeln.

Det blev ett historiskt dåligt valresultat för socialdemokrater och moderater. Upp steg centerpartiet med Christina Davidsson i spetsen. Hon hade lett kampen mot utförsäljningarna och nu är hon kommunalråd och är den som har makten i det kommunhus, som stod på listan över tänkbara försäljningsobjekt.

”Bästa investeringen för Nybro”

Idag vill inte någon av de tre toppolitikerna kännas vid att kommunfullmäktige ville utreda om det var möjligt att sälja kommunala tillgångar för att minska behovet av lån till kraftvärmeverket – fastän det står tydligt och klart i protokollet.

–  Det var nog kopplat till kommunens ekonomi, rent generellt, kommenterar Christina Davidsson i dag.

Mikael Svanström (S) som då var kommunalråd och Nybro kommuns starke man är oppositionsråd idag. Peter Lilja (M), som var hans parhäst under den socialdemokratisk-moderata eran, är ”civil” idag.

Men alla tre, både de före detta makthavarna, och dagens kommunalråd är lika starkt övertygade om att det var rätt av kommunen att göra storsatsningen på kraftvärmeverket.

– Den bästa investeringen för Nybro kommun, säger Mikael Svanström och Peter Lilja.

”Det finns 160 000 ton sopor inom tio mils radie”

Om mindre än ett halvår är det dags för Nybro Energis VD Håkan Dahlgren att ta av sig skyddshjälmen och reflexjackan för gott. Då är kraftvärmeverket klart.

–  Allt går som planerat. Vi håller tidsplanen, säger han när han visar runt i det gigantiska bygget. Från översta våningen i byggnaden som innehåller värmepannan har man en vidsträckt utsikt, bort mot Nybro stad.

Kommer nybrobornas sopor att hamna här?

–  Nej, det är inte säkert. Nybro kommun ingår i KSRR som tar hand om soporna för fem kommuner i Kalmar län. Och KSRR har ett avtal med cementfabriken i Degerhamn på Öland. Där använder man en del av soporna som bränsle.

Så nybrobornas eget avfall körs iväg, medan det byggs ett kraftvärmeverk som ska eldas just med brännbart avfall?

– Ja, men det är en fri marknad. Och det finns säkert andra som är intresserade av att leverera sina sopor hit. Vi har räknat ut att det finns 160 000 ton sopor inom tio mils radie från värmeverket. Och vi behöver bara 60 000 ton.

Har ni några garantier för att kommunerna väljer just er?

-Nej, garantier har man aldrig. Men vi har ett avtal med Stena Recycling, som i fem år framåt ska förse oss med det avfall vi behöver.

Sedan då?

– Då blir det upphandling i vanlig ordning. Vi räknar med att det centrala läget i sydöstra Sverige ska vara en konkurrensfördel. Transporter är dyrt, så alla vill köra så kort sträcka som möjligt med sitt avfall.

Varifrån Stena Recycling kommer att hämta avfallet till kraftvärmeverket får vi inte veta. Det är en affärshemlighet, precis som prislappen.

Men att det skulle röra sig om nybrobornas egna sopor verkar högst osannolikt. De hamnar i cementfabrikens brännugn på södra Öland, åtta mil bort.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

#sopgranskning

Mer i ämnet