I skollagen är det inskrivet att föräldrarnas önskemål om skola ska väga tungt vid en placering. Men i Växjö och många andra kommuner har det bara gått att få plats på en viss skola om det har funnits lediga platser efter att alla elever i den aktuella skolans upptagningsområde har placerats.

Nu gör Växjö om systemet. Upptagningsområdena försvinner helt och i stället uppmanas alla föräldrar att göra ett aktivt val av skola. Modellen, som redan finns i mellan tio och femton kommuner i landet, var ursprungligen ett förslag från regeringens Skolkommission.

Elever vars föräldrar inte gör ett aktivt val av skola ska ändå få plats på någon av de skolor som ligger i närheten av hemmet, men det blir inte automatiskt den skola som ligger allra närmast.

Lottning avgör i sista hand

1. Barn som ska börja förskoleklass och som har ett syskon som kommer att gå i årskurs 1, 2 eller 3 på den skola föräldrarna väljer har förtur.

2. Om två elever söker samma skola och det bara finns en plats är det den elev som har längst till den närmsta alternativa skolan som får platsen. Detta kallas för den relativa närhetsprincipen.

3. Om två elever har exakt samma värden både utifrån syskonförtur och relativ närhet är det lotten som avgör vem av dem som får platsen.

Torgny Klasson (L), var en av dem som kom med förslaget om aktivt skolval i Växjö och han är tydlig med vad huvudargumenten för införandet var.

– Det var att aktivera vårdnadshavarna och i möjligaste mån också eleverna. Makten förflyttas från den kommunala byråkratin till vanliga medborgare, säger han

Här kan du läsa mer om hur politikerna i Växjö resonerat när de beslutade sig för att införa det nya skolvalet.

Se mer i klippet om hur det fungerar.