Thomas Hagman, åklagare i Kalmar, höll i utredningen efter dödsolyckan i Skrika där mannen som dömdes hade kört drograttfull fyra gånger och utan körkort tolv gånger månaderna innan olyckan. Foto: TT/Kaisa Lappalainen

Personligt körförbud – så vill åklagaren kunna låsa in de farligaste rattfylleristerna

Uppdaterad
Publicerad

Ett personligt körförbud kan sätta stopp för de mest notoriska rattfylleristerna innan de orsakar en allvarlig olycka.

Det tror åklagaren Thomas Hagman, som höll i utredningen efter dödsolyckan i Skrika 2017.

Han minns väl den man som dömdes; en för polisen välkänd narkoman som ertappats med att köra drograttfull fyra gånger och utan körkort tolv gånger bara månaderna innan olyckan utanför Fliseryd.

– Som jag uppfattade så var han unikt trafikfarlig, säger Thomas Hagman.

Återfallsförbrytarna på de småländska vägarna

”Lagliga verktygen fanns inte”

I samband med utredningen, där det stod klart att mannen relativt obehindrat fortsatt att köra bil trots att han togs av polisen flera gånger, fick Kalmaråklagaren idén om ett personligt körförbud.

– Det enda som kunde stoppa den här mannen var att han blev inlåst, något annat brydde han sig inte om. Och de lagliga verktygen fanns inte.

Skulle kunna häkta föraren

De allra värsta återfallsförbrytarna som uppvisar ett likgiltigt beteende i trafiken skulle, enligt Hagmans förslag, kunna få ett personligt körförbud efter ett beslut av åklagare. Detta efter de gjort bedömningen att personen har stor risk att återfalla i brott.

I dag kan en person som misstänks för brotten rattfylleri och grov olovlig körning inte häktas, trots att de ertappas bakom ratten, eftersom brotten som mest ger 6 månaders fängelse.

Brott mot ett personligt körförbud skulle däremot, enligt Hagmans modell, ha ett års fängelse i straffskalan och en enda förseelse skulle kunna ge skäl för häktning.

– Det är billigt, enkelt och åklagaren kan bums ta beslut och delge den här personen. Då vet den personen att om jag så bara har den enklaste lilla olovlig körning så åker jag i häkte.

Höjda straff utreds

Efter Skrikarättegången presenterade Thomas Hagman idén om personligt körförbud för dåvarande riksåklagaren, men det var det inget RÅ valde att gå vidare med då.

I augusti 2018 tillsatte regeringen däremot en utredning för att se över om straffen för rattfylleri och grov olovlig körning ska höjas till ett års fängelse. Något personligt körförbud tittar man inte på i den utredningen heller, låter utredaren hovrättsrådet Anne Rapp meddela SVT.

”Mer målinriktat”

Höjda straff skulle visserligen få samma effekt – möjligheten att häkta rattfyllerister; men ett personligt körförbud ringar tydligare in de farliga förare man vill komma åt med straffhöjningen, menar Thomas Hagman.

– Det finns en väldigt stark tro nuförtiden att höjda straff hjälper, men jag är inte så övertygad om det. Det som är lite snyggt med mitt fall är att det är mer målinriktat på en specifik kategori människor.

Så här ser straffen ut för trafikbrott

I dag är straffet för rattfylleri böter eller fängelse i högst sex månader och för grovt rattfylleri fängelse i högst två år.

Rattfylleri kan du dömas för om alkoholkoncentrationen under eller efter färden uppgår till minst 0,2 promille i blodet eller 0,10 milligram per liter i utandningsluften.

Grov rattfylleri gör du dig skyldig till om har haft en alkoholkoncentration som uppgått till minst 1,0 promille i blodet eller 0,50 milligram per liter i utandningsluften.

För drograttfylla döms man om man kör ett motordrivet fordon efter att ha intagit narkotika i så stor mängd att det under eller efter färden finns något narkotiskt ämne kvar i blodet. Undantaget är om narkotikan intagits i enlighet med läkares ordination.

Straffet för olovlig körning är böter och för grov olovlig körning fängelse i högst 6 månader.

Om någon vid förande av motordrivet fordon gör sig skyldig till grov oaktsamhet eller visar uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egendom. Kan personen dömas för grov vårdslöshet i trafik och fängelse i högst två år.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Återfallsförbrytarna på de småländska vägarna

Mer i ämnet