– Många av dem vi pratade med visste ingenting om Sverige och ville hellre åka någon annanstans. De satte upp sig på vår lista, men sedan åkte de till exempel till Tyskland istället. Vi kämpade i tre dagar för att fylla den första bussen, berättar David Lindqvist, vd på Flexbuss. 

I klippet kan du höra hur nyheten om att ryska stridsplan hade flugit utanför Gotland försvårade arbetet ytterligare.  

Ukrainsk vän ställde frågan

Det började med att David Lindquist hjälpte sin ukrainska vän och hans familj att komma till Sverige. När hans kompis undrade om han kunde få låna en minibuss för att hämta fler landsmän föreslog istället David att de skulle använda bussar. Styrelsen i bussbolaget sade också ja, så de fyllde bussarna med förnödenheter och åkte till Polen, men framme på plats möttes de av kaos. 

– Det bara vällde in flyktingar på järnvägsstationerna och de ligger överallt och sover. Ute på torgen, i köpcentrum och på perronger. Det är fullständigt kaos och när vi var på plats fanns inga myndigheter där utan de som vi träffade var volontärer, säger David Lindqvist. 

Bilden av Sverige sprider sig 

Nu när det finns tusentals ukrainska flyktingar i Sverige har David Lindqvist märkt att det blivit betydligt lättare att fylla bussarna, för informationen sprids mellan flyktingarna – främst via sociala medier.

– Nu kan de berätta att det vi stod och sa i Polen faktiskt stämmer. Efterhand har det blivit lättar och nu fyller vi ungefär två bussar om dagen. Då är det inte bara Flexbuss utan nu är det även andra bussbolag, från hela Sverige, som kommit ner.