Hör vattenvårdsdirektör, Irene Bohman, berättar om sin oro över syrebristen i Östersjön. Foto: TT

Syrebristen i Östersjön minskar inte: ”Oroar mig mycket”

Publicerad

I över 20 år har Östersjön lidit av extrem syrebrist – något som inte ser ut att minska. SMHI:s senaste mätningar från 2020 visar att i 31 procent av bottnarna i Östersjön har syrebrist samtidigt som 18 procent är helt syrefria. Något som har stor påverkan på det marina livet i hela Kalmarsundsregionen.

– Jag skulle nog säga att det jag är mest rädd för är de effekter som finns på fiskpopulationen. Vi har många olika arter av fiskar som har minskat drastiskt runt Kalmarsund och det oroar mig faktiskt väldigt mycket, säger Irene Bohman vattenvårdsdirektör vid länsstyrelsen Kalmar län.

Orsaken till syrebrist

Irene Bohman förklarar att syrebristen grundar sig i de näringsämnen som släpps ut från oss på land och ner i Östersjön. Exempelvis från industrier och jordbruk.

När växter och djur dör bryts de ner på bottnarna – en nedbrytningsprocess som kräver syre. I takt med att näringsämnena i havet ökar, ökar också produktionen av djur och växter, som alger. Detta leder till att det är en större mängd organismer som ska brytas ner och behöver syre.

En självstärkande process

Det finns också en särskild problematik med syrebristen då det är en så kallad självstärkande process.

– Ju mer syrebrist det blir, desto mer fosfor kan sedimenten släppa ifrån sig och då fortsätter övergödningsproblematiken av sig självt, säger Irene Bohman. 

Det man kan göra för att åtgärda problemet med syrebrist är att fortsätta minska belastningen från land och se till att ha en god saltvatteninträngning från Västkusten in i Östersjön.

– Det har ju tagit många år att bygga upp den här belastningen och syrebristen och då kommer det tyvärr ta många år att Östersjön ska återhämta sig också.

I klippet berättar Irene Bohman om syrebristen i Östersjön.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.