Det är ont om läkare i primärvården. Läkarförbundets rekommendationer på 1 500 patienter per läkare når inget av våra landsting upp till. Vad gör ditt parti åt det?
Linda Fleetwood (V), Landstinget Kalmar: Hälso- och sjukvårdslagen fastslår att sjukvården ska arbeta förebyggande mot ohälsa. Detta arbete har visat sig vara mycket kostnadseffektivt i termer av bättre hälsa. Trots detta har hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete under lång tid varit underfinansierat och marginaliserat med undantag för mödra- och barnhälsovården. De ökade privatiseringarna urholkar folkhälsoarbetet. Vänsterpartiet avsätter 1 miljard kronor till primärvården för att utveckla vårdcentralerna i det förebyggande arbetet mot ohälsa. Vårt förslag inrymmer också en satsning på socialt utsatta områden där ohälsan är mycket stor.
I Kalmar län har vi Hälsocentraler med livsstilsmottagningar och vi satsar på tillgång till psykologer då ett stort antal patienter söker vård för just psykisk ohälsa. Vi ska nu även gå in i ett försök med att ha fysioterapeuter på våra hälsocentraler vilket kommer att minska trycket på läkarna.
Lennart Värmby (V), Landstinget Kronoberg: Vänsterpartiet ställer upp på denna målsättning och vill koppla den till övriga personalgrupper och kompetens inom primärvården. Högsta möjliga kvalitet. Det vi gjort är att vi avsatt resurser för att utveckla vårdcentralernas verksamhet i vår budget.
Inga Jonasson (V), Landstinget Jönköping: Läkarbristen i primärvården har sin grund i nationella beslut som under lång tid medförde att alltför få läkare utbildades. Det måste bli fler utbildningsplatser! Det är också viktigt att erbjuda en god arbetsmiljö där inte läkarna överlastas av administrativa uppgifter utan kan arbeta med patienterna tillsammans med andra yrkeskategorier i ett team. Det vi kan konstatera är att privatiseringar och vårdval, som varit alliansens väg, inte har ökat läkartillgången i primärvården, det har bara splittrat vården.
Många miljoner går till hyrläkare, så kallade stafettläkare, för att klara vården. Vad gör ditt parti för att få fler läkare till fasta tjänster och få bort hyrläkare?
Linda Fleetwood (V), Landstinget Kalmar: Vänsterpartiet driver frågan om att minska behovet av hyrläkare i landsting/regioner och i Sveriges kommuner och landsting (SKL).
Regionalt jobbar vi hårt med att vara en attraktiv arbetsplats och ha många ST- och AT-läkare för att de tidigt ska känna sig välkomna och trivas så pass bra att de vill stanna. Vi jobbar även med utlandsrekrytering.
Lennart Värmby (V), Landstinget Kronoberg: Även här har vi i våra budgetalternativ lagt in medel för att leva upp till målsättningen ”attraktiv arbetsgivare”, som finns inskrivet i landstingets målsättningar. Kronobergs landsting har klarat sig relativt väl jämfört med andra landsting.
Inga Jonasson (V), Landstinget Jönköping: Vänsterpartiet har under lång tid drivit frågan om fasta läkare i vården. Att ha hyrläkare är både dyrt och innebär sämre kontinuitet för patienterna och en bristande arbetsmiljö för andra medarbetare. Vi har drivit på för att få ett ”hyrläkarstopp”. För att detta ska bli så effektivt som möjligt krävs att fler landsting och regioner är på samma linje. Men det går att i alla händelser att ha en betydligt större restriktivitet och tydlighet! Landstinget skall arbeta aktivt med rekrytering och erbjuda bra utbildningsplatser för läkare under utbildning.
Är det rimligt att människor som fått en cancerdiagnos ska behöva vänta länge för att få behandling? Vad gör ditt parti för att minimera väntan på cancerbehandling?
Linda Fleetwood (V), Landstinget Kalmar: Landstingen har i dag en ansträngd ekonomi och hälso- och sjukvården har stora problem på många håll. I en del landsting är det brist på vårdplatser, i andra saknas personal eller så är det svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Vänsterpartiet föreslår en riktad resursförstärkning på 1,5 miljard kronor till hälso- och sjukvården, som i varje landsting och region kan gå dit behoven är störst.
De flesta problemen i sjukvården har ett samband med personalsituationen, vilket är naturligt eftersom det är en personalintensiv verksamhet där större delen av utgifterna är kostnader för personal. Det riktade stödet på 1,5 miljarder kronor ska i huvudsak användas till personalförstärkningar i hälso- och sjukvården. Det är tillräckligt för att anställa minst 3 000.
Dessutom satsar vi 2,5 miljarder kronor per år för att värdesäkra de generella statsbidragen och ersätta kommuner och landsting för ökade priser och löner.
Det är viktigt att stödja arbetet med våra cancercenter där stor kompetens är samlad. Vi gör en satsning på cancervården en rad konkreta åtgärder som utgår ifrån Regionalt cancercentrum sydösts sex patientlöften. Det är även tydligt att det finns en stor ojämlikhet i cancervården. Vi har därför tagit ett särskilt initiativ för att lyfta upp och motverka ojämlikheten i cancervården.
Lennart Värmby (V), Landstinget Kronoberg: Orimliga väntetider är inte acceptabla oavsett sjukdom. Vänsterpartiet har alltid vårdebehoven före snålbudget. I klartext betyder det att budgeten för hälso- och sjukvården ska finansieras fullt ut för att få en ekonomi i balans med verkligheten. Så utformas Vänsterpartiets budgetförslag.
Samverkan inom cancervården liksom specialistvård inom andra områden är nödvändig. Brister i tillgång till specialister gör att det kan bli oacceptabla köer och väntetider i vården. Tydligast har det varit och är inom psykiatrin. Vi har från vår landstingsgrupp förmedlat underlag till Vänsterpartiet centralt i riksdagen om behov av ökade satsningar på utbildningar av personal på alla nivåer.
Inga Jonasson (V), Landstinget Jönköping: Det finns många olika cancerformer och cancerdiagnoser. Varje cancerdiagnos måste ges en medicinsk och individuell prioritering. Är prioriteringen hög skall det inte vara någon väntetid. Om inte det egna landstinget kan tillhandahålla vården får den ges i landsting/region som inte har väntetider. Redan nu finns ett nära samarbete med sjukvårdsregionen i cancerfrågor. Vänsterpartiet arbetar för en tydligare prioritering av allvarlig sjukdom och att även andra delar i vårdkedjan som exempelvis väntan på labsvar räknas in i väntetiden. Det är också en plågsam väntan! Även rätten till eftervård och rehabilitering skall tydliggöras.
Många undersköterskor går i pension inom en snar framtid. Redan nu är bristen stor på undersköterskor inom äldreomsorgen. Vad gör ditt parti för att få fler att utbilda sig och arbeta som undersköterskor?
Linda Fleetwood (V), Landstinget Kalmar: För att vända utvecklingen vill vi öka resurserna till äldreomsorgen. Vi vill öka bemanningen genom en öronmärkt satsning med fokus på demensvården. De kommuner som redan har en god bemanning ska dock kunna använda pengarna till andra delar av äldreomsorgen. När hela vår satsning är fullt utbyggd kommer det att räcka till exempelvis 10 000 fler undersköterskor inom äldreomsorgen och demensvården.
Personal med rätt kompetens är också en förutsättning för en bra äldreomsorg. Vi satsar därför på fler utbildningsplatser och stöd till kommunerna för att anställa vikarier för dem som utbildar sig genom kompetenssatsningen generationsskiftet. Vi är även positiva till vårdcollage med närmare samarbete mellan utbildare och blivande arbetsgivare.
Lennart Värmby (V), Landstinget Kronoberg: Här har Vänsterpartiet gjort en konkret insats, en skrivelse bifölls av landstingsstyrelsen i januari 2013. Vår region- och landstingsgrupp arbetar vidare med yrkesutbildningar – inte bara för vårdsektorn. En rapport finns författad av Daniel Liffner, politisk sekreterare i V-gruppen.
Vi driver på för ökade satsningar på Linnéuniversitetet för att säkra personalbehoven. Vänsterpartiet har under de två senaste mandatperioderna motionerat om att landstinget och regionen ska satsa på att tillsammans med Linnéuniversitetet få till stånd ett universitetssjukhus. Vi anser att med den miljard IKEA/Kamprad satsar på Linnéuniversitetet har möjligheterna ökat för att genomföra en sådan inriktning.
Ett universitetssjukhus skulle helt klart öka möjligheterna att få fast anställd kompetent personal till sjukvården i vår region. En möjlig specialisering vore psykiatrin. Behov av personal inom denna sektor är stora.
Inga Jonasson (V), Landstinget Jönköping: Vi arbetar för att stärka undersköterskans yrkesroll och möjligheter till kompetensutveckling och yrkeskarriär. Det är också viktigt att se över vilka nya yrkesområden inom vården som undersköterskan kan komma in i. Vi har via en nyligen behandlad motion föreslagit konkreta åtgärder och vi har också avsatt medel i budgeten. Vi har gång på gång lyft upp frågan om det ständigt minskade antalet undersköterskor som vi menar leder till kvalitetsförsämringar i den patientnära vården och patientsäkerheten.