Vahagn Avedian, sakkunnig om folkmordet i Svensk-armenisk kommitté för rättvisa och demokrati. Foto: SVT/Privat

Armeniska riksförbundet: ”Ett möte som inte gav så mycket”

Publicerad

Dagens möte om ett införande av ett nationellt minnesmonument i Södertälje handlade framförallt om att samlas, för att i gemensam kraft kunna pressa på regeringen i frågan. Efter mötet var Vahagn Avedian, talesperson för Armeniska riksförbundet, besviken. Han hade hoppats på att processen skulle ha kommit längre.

Till mötet i stadshuset samlades både lokala politiker i Södertälje, representanter ifrån kyrkorna och från olika organisationer från folkgrupperna som drabbades av folkmordet 1915, också kallat Seyfo.

 En av organisationerna som var med på mötet var Armeniska riksförbundet.

– Jag åkte hela vägen från Uppsala och hit till Södertälje för ett möte som inte gav så mycket som jag hade trott, säger Vahagn Avedian, talesperson för förbundet.

Han hade hoppats på att man skulle kommit längre i processen, men trots att utrikesminister Margot Wallström (S) redan välkomnat ett monument i Södertälje, så handlade mötet nu främst om att samla gemensamma krafter för att kunna pressa på regeringen ytterligare i frågan.

– Lite naivt av mig, men jag trodde att man redan hade fått grönt ljus och att mötet nu skulle handla mer om vad det ska stå på monumentet och hur det ska se ut, säger Vahagn Avedian.

Men han kan också förstå hur politikerna i Södertälje resonerade, att det kan vara viktigt att ha med alla organisationer på tåget först.

Viktigt att vara med när beslut fattas

Under fredagen meddelade Assyriska riksförbundet att de tackade nej till att delta under dagens möte. De menade bland annat att diskussionen om ett minnesmonument i Södertälje främst var en manöver från politikerna för att rikta bort fokus från att det forfarande inte finns ett erkännande av folkmordet i regeringen. Men Avedian tycker trots allt att det var viktigt att komma till mötet i Södertälje idag.

– Det är viktigt att vara med och tycka till. Som med alla andra politiska processer så är det svårt att senare komma och klaga om man inte är där när besluten fattas, säger han.

Erkännandet av folkmordet 1915

Visa
  • Folkmordet i dåvarande Osmanska riket 1915 kallas även ibland för ”Seyfo”. Över 1,5 miljoner människor från minoriteter beräknas ha mördats.
  • År 2009 beslöt Socialdemokraternas kongress att kalla händelserna just ett folkmord och att trycka på för att även riksdagen skulle erkänna det.
  • Riksdagen erkände händelserna som folkmord 2010.
  • 2014, innan Stefan Löfven blev statsminister, sa han till Assyria tv att han ville ”fullfölja” det arbete som riksdagen gjort när de erkände folkmordet.
  • När Socialdemokraterna kom i regeringsställning tillsattes en utredning som inte kom med konkreta rekommendationer i frågan, men som menade att det är problematiskt för en regering att erkänna ett folkmord.
  • På S-kongressen 2017 beslöt partistyrelsen att säga nej till Södertälje-motionen om att verka för att regeringen skulle erkänna folkmordet 1915.
  • 1 maj 2018 gav Stefan Löfven beskedet till SVT Nyheter Södertälje att regeringen inte kommer att arbete för att erkänna folkmordet, ett beslut som sedan fick kritik från flera organisationer.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Folkmordet 1915

Mer i ämnet