Det krävdes bland annat två års spaningsarbete för att polisen skulle kunna visa att flera familjemedlemmar inte befann sig hos sin sjuka pappa. Vilket de skrev i sin tidsredovisning när de lurade till sig assistansersättning från kommunen och Försäkringskassan.

Totalt fuskade de till sig över fem miljoner kronor i över fyra års tid. Fallet togs hela vägen till hovrätten där flera personer i familjen dömdes till fängelsestraff för grovt bidragsbrott.

Ny strategi

SKR, Sveriges kommuner och regioner, kallar den här typen av brottslighet för välfärdsbrottslighet. Totalt kostar det samhället tiotals miljarder kronor varje år, trots det är det sällan kommuners polisanmälningar utreds.

Hör Christina Kierman, sakkunnig på SKR, berätta mer om hur få fall gällande välfärdsbrottslighet som utreds – i videon ovan.

SKR lanserade under förra året en ny strategi för att stärka kommuner i arbetet mot välfärdsbrottslighet.

– Vi hoppas att flera kommuner jobbar mer systematiskt med att leta efter den här sortens brottslighet, säger Christina Kiernan.

”Hälften av den kriminella ekonomin”

Hon förklarar att polisen räknar med att kriminella nätverk i Sverige totalt omsätter upp till 150 miljarder kronor.

– Felaktiga utbetalningar, bedrägerier och liknande uppgår till någonstans mellan 38 och 66 miljarder kronor, det vill säga hälften av den kriminella ekonomin, säger Christina Kiernan.

Vad går att göra för att minska antalet polisanmälningar som läggs ner då? Enligt Christina Kiernan ska polisen helst slippa få anmälningar. Genom att öka möjligheterna att upptäcka försök till välfärdsbrott så tidigt som möjligt.

– Här saknas det verktyg idag. Vi har inte möjlighet att kontrollera fullt ut. Det kommer lättnader i sekretess som gör att det här kommer att bli bättre. Men det krävs fortfarande flera verktyg, säger hon.

Mer om SKR:s nya strategi finns i videon ovan.