Apostolis Papakostas, professor i sociologi vid Södertörns högskola, ska lyfta förorter – som Ronna i Södertälje – i ny forskning Foto: SVT/TT

Forskare vill lyfta förorten i rekordstudie

Uppdaterad
Publicerad

I ett av sina största forskningsprojekt någonsin ska Södertörns högskola, tillsammans med näringslivet, titta närmare på vardagslivet i södra Stockholm – från Gustavsberg till Södertälje.

Stockholm växer. Till år 2050 beräknas vi vara en miljon stockholmare fler än idag. Det här har intresserat Apostolis Papakostas, professor i sociologi, som startar ett av lärosätets största forskningsprojekt någonsin i höst.

Tillsammans med ett femtontal forskare i företagsekonomi, nationalekonomi och sociologi samt ett tjugotal experter inom företagsvärlden ska han försöka besvara frågan ”Hur ska Stockholms läns södra delar bli bra för alla?”.

Vill se småstadskaraktär

– Vi kommer särskilt att titta på stadsarkitektoniska ingrepp. Hur mår de människor som flyttar in i staden och vilka sociala kontakter den nya arkitekturen underlättar, säger han.

Vad är det för förort man vill ha?

– De politiska ambitionerna handlar det om en typ av småstad med blandad bebyggelse och kortare avstånd till arbetsplatsen. Och en stad som bryter isoleringen.

Risk för ”vi och dom”

Det är inte lite aspekter av förorten som ska studeras. Målet är att ”identifiera hinder och skapa lösningar så att sociala, politiska och ekonomiska spänningar omvandlas till positiva krafter”.

Konkret handlar det om att titta på bland annat tillgång till expemelvis pendeltåg och apotek, villkor för entreprenörer och hur det byggs för att underlätta kontakten mellan grannar.

– När man blandar olika boendeformer tätt inpå varandra är det lätt att det uppstår en ”vi och dom”-situation. Det kan bli svårt för till exempel villa- och hyresrättsinnehavare att kommunicera. Det blir lätt att de stänger in sig i sin egen miljö – och oftast utvecklas fördomar, säger Apostolis Papakostas.

Tror på nya mötesplatser

– Vi tror att det är möjligt, att genom arkitekturen, skapa gemenskaphetsytor, lokaler och mötesplatser så de här grupperna kan mötas.

Men finns inte det i dag?

– Jo, på vissa ställen, men det är långt mellan dessa platser. Stockholm kommer att bli tätare och då kommer de här grupperna närmare varandra. Då blir det ännu viktigare med gemensamma platser.

”Stad är inte bara city”

Projektet kommer att pågå i tre år och genomförs tillsammans med näringslivet. Forskningen har en budget på drygt 32 miljoner kronor. KK-stiftelsen och medverkande företag står för runt 85 procent av kostnaderna och resterande pengar betalas av högskolan.

Det blir en unik studie där man kommer att följa hela kedjan i uppbyggnaden av förorten.

– Många som forskar om städer, tittar på stadens centrala delar, som Londons centrum eller Manhattan i New York. Stockholm blir ofta Gamla stan och Söder. Men vi lyfter fram vardagslivet i förorten. Det blir vårt bidrag i den internationella litteraturen, säger Apostolis Papakostas.

– Att leva i en stad är inte bara att leva i city. Merparten lever i förorten.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.