Enligt Scanias presschef berörs 6 500-7 000 anställda i Södertälje. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Scania om produktionsstoppet: Upp till 7 000 anställda kan beröras i Södertälje

Uppdaterad
Publicerad

Från och med måndagen stoppar Scania produktionen i Södertälje. Anledningen är en global komponentbrist.
– Produktionsstoppet berör 9 000 anställda i Sverige, varav 6 500-7 000 är i Södertälje, säger Karin Hallstan, Scanias presschef, till SVT.

Det är brist på halvledarkomponenter som gör att produktionen tillfälligt tvingas stoppas, något som Sveriges Radio Ekot var först med att rapportera om.

Bristen påverkar fordonsindustrin på flera håll och har bland annat gjort att även Volvo Cars tidigare har fått pausa produktionen.

Vad är det för sorts komponenter som saknas?

– Det är halvledare. De är små chip som sitter i lastbilens elektroniska delar så som ledlampor och skärmar, säger Karin Hallstan.

Enligt Scania är planen att dra igång produktionen igen nästa vecka. Under produktionsstoppet kommer de anställda att vara lediga från jobbet.

Ingen överraskning

Enligt Michael Lyngsie, IF Metalls klubbordförande i Södertälje, var stoppet väntat.

– Den här situationen har funnits under hela sommaren och vi har följt det nästan dagligen den senaste tiden så det var ingen överraskning. Jag är snarare överraskad över att det inte skedde tidigare, vi har verkligen kämpat och lyckats innan mot alla odds, säger han.

Får full lön

Enligt honom är alla anställda nu hemma med full lön där företaget betalar hälften och andra hälften betalas av från de anställdas intjänade arbetstidsförkortning. Avtalet som nu tas i bruk är nytt och tecknades under våren.

– I vårt vanliga avtal så går ett antal minuter per dag till en komptidsbank, men istället för att det går till en bank så kommer man med delar av det betala tillbaka skulden tills timmarna är återbetalda.

De anställda som påverkas nu arbetar i produktionen och fick reda på stoppet fem dagar innan.

Ordet halvledare – ”semiconductor” på engelska – härrör från att materialet inte leder ström lika bra som en ledare i metall, men inte heller isolerar helt. Råvaran kan exempelvis vara kisel, germanium, selen, som utformas och dopas för att få rätt egenskaper.

De allra första halvledarna tillverkades på 1800-talet, men industriellt genomslag fick de först i slutet på 1940-talet i samband med transistorradion. I dag är de ofta tunnare än hårstrån och sammanlänkade på så kallade chipps med myriader av trådar och kopplingar, som i sin tur används för att styra processer i allt från datorer, mobiler och bilar eller sjukvårdsutrustning, vapen, energisystem och vitvaror.

Källa: TT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Produktionsstopp på Scania

Mer i ämnet