Utlokalisering av statliga myndigheter har använts som ett sätt att kompensera nedläggningsdrabbade regioner för att stärka orten och ge flera jobb.
– Jag tycker att det är effektivt. Men man ska vara medveten om att det är någonting som tar tid, säger Jan Grönlund, landstingsdirektör i Sörmland.
Grönlund ledde den arbetsgrupp som regeringen Persson tillsatte i samband med de stora försvarsnedläggningarna i början av 2000-talet. Uppdraget var att föreslå omställningsåtgärder för de orter som drabbades när jobben försvann.
– Det är inte nödvändigtvis så att det var försvarsanställda som fick jobb på de myndigheter som utlokaliserades. Men det är ju effektivt i den meningen att det skapar nya kvalificerade arbetstillfällen till de berörda orterna och lockar ny arbetskraft till dem, säger Grönlund.
”En myndighet genererar andra jobb”
Tre sörmländska kommuner, Strängnäs, Eskilstuna och Katrineholm, har statliga myndigheter med totalt 681 anställda. SVT Nyheter Sörmlands granskning visar att hälften av dem inte bor på arbetsorten, och 40 procent bor inte ens i länet.
På Inspektionen för Arbetslöshetsförsäkringen, IAF, i Katrineholm, pendlar sex av tio anställda till jobbet. Göran Dahlström (S), kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm, är inte besviken över att de som arbetar på myndigheten inte har bosatt sig i kommunen i högre utsträckning.
– Om det exempelvis är 100 jobb och 40 av dem skattar i kommunen, är det kanonbra. Sedan är det naturligtvis så att en myndighet genererar andra jobb inom IT, serviceföretag, städning, säkerhet och allt möjligt, säger Dahlström.
Jan-Olof Dahlgren, generaldirektör på IAF, menar att pendlingen är en förutsättning för myndigheten.
– När man hamnar med en verksamhet på en liten ort så blir den i någon mening lite specialiserad som statlig myndighet. Den kommer att få ett upptagningsområde av personal som kanske är större geografiskt sett än om man låg på en stor ort.
Tidigare generaldirektör är kritisk
Men alla håller inte med om att utlokaliseringen av myndigheterna är en effektiv åtgärd. Bo Jangenäs, tidigare generaldirektör för IAF, menar att myndigheternas utflyttning från Stockholm mest är symbolpolitik.
– Om man ska ha statlig verksamhet utanför Stockholm, eller storstäder där verksamheterna finns, då ska det vara sådan verksamhet som passar in och som är till någon nytta till orterna som man ska lokalisera till, säger Jangenäs.
Ser en positiv utveckling
I Eskilstuna kommun finns tre statliga myndigheter, varav den största, Energimyndigheten, har 361 anställda. Av dem pendlar 56 procent till jobbet och majoriteten bor i Stockholm. Kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) är inne på Göran Dahlströms linje och ser inga problem med att fler inte är bosatta i Eskilstuna.
– Från första början bodde i princip ingen i Eskilstuna när myndigheten etablerade sig här. Så det har varit en oerhört positiv utveckling som är i rätt riktning. Det är inget konstigt om vi bara kommer landa på fifty-fifty eller ligga kvar på den nivån som är nu. Du har ändå ett inflöde av människor som pendlar in till Eskilstuna.