Arbete inne i Masugn 4 på SSAB i Oxelösund. Foto: Anders Wiklund/TT

Enorma skillnader i klimatfientliga utsläpp i Sverige

Uppdaterad
Publicerad

Från 129 ton per invånare i sörmländska Oxelösund, till runt 0,5 ton i kommuner i Stockholmsområdet. I Sverige varierar de klimatfientliga utsläppen stort. Men människorna som bor i kommuner med låga utsläpp är inte nödvändigtvis mer klimatvänliga än andra.

Stora kommuner som Göteborg, Stockholm och Malmö ligger av naturliga skäl i utsläppstoppen (eller botten, beroende på hur man vill se det). Men utsläppen räknat per invånare ger en annan bild. Då hamnar kommuner som Mörbylånga och Lysekil bland utsläppsvärstingarna.

– Det blir en mätare på var vi har de tunga industrierna och de stora Europavägarna, säger Birgit Nielsen, kontaktperson för Sveriges nationella databas för luftutsläpp.

Fossilfri ståltillverkning

– Det framgår tydligt vilka kommuner som har de fossiltunga industrierna. De ligger inte i Stockholm.

Minst runt huvudstaden

De större städernas kranskommuner hamnar i den andra änden av listan. Av de 20 kommunerna med minst utsläpp av växthusgaser per invånare ligger 15 i Stockholms län. Övriga fem är universitetsstaden Lund, Vellinge söder om Malmö, samt Partille, Lerum och Öckerö – som är kranskommuner till Göteborg.

Några kommuner hamnar i toppen av både den totala och relativa utsläppslistan. I Luleå släpps det ut överlägset mest växthusgaser i Sverige: 3,9 miljoner ton omräknat i koldioxid under 2016, vilket motsvarar drygt 50 ton per invånare. Gotland är i en liknande situation: totalt 2,2 miljoner ton koldioxid, eller nästan 38 ton per person.

SSAB gemensam nämnare

I Oxelösund, med 12 000 invånare, släpptes det ut närmare 1,6 miljoner ton. Bara fyra kommuner – varav Stockholm och Göteborg är två – hade högre totalutsläpp.

Gemensam nämnare för Luleå och Oxelösund: SSAB har verksamhet där. Enligt EU:s statistik för handel med utsläppsrätter släppte stålkoncernen ut drygt 1,5 miljoner ton koldioxid i såväl Luleå som Oxelösund under 2016.

Det motsvarar 96 procent av utsläppen av växthusgaser i Oxelösund.

I Luleå släppte dessutom Lulekraft – som delägs av SSAB – ut 2,1 miljoner ton koldioxid.

”Vad orsakar du?”

Uppgifterna om var utsläppen sker rent geografiskt är viktiga för att följa upp olika klimat- och miljömål. Men de säger väldigt lite om vad kommunernas invånare genererar för utsläpp.

– Då måste man räkna ur ett konsumtionsperspektiv. Vad orsakar du när du kör din bil, när du reser på semester, hur stort du bor, vad du handlar i affären, säger Birgit Nielsen.

De svenska industriernas utsläpp minskar kontinuerligt, men många av dem är exportindustrier. Räknat ur ett konsumtionsperspektiv har Sveriges utsläpp mer eller mindre legat på samma nivå i tio år.

– När uppgifter om geografiska utsläpp presenteras per invånare är det lätt att tro att det handlar om ett konsumtionsperspektiv: Vad orsakar jag? Det är samma när man pratar om Sveriges utsläpp per invånare och jämför med andra länder, och tänker ”åh vad duktiga vi är”. Men våra utsläpp som genereras av hur vi lever är lika stora som för tio år sedan. Skillnaden är att mer av produktionen ligger i utlandet.

LISTA: Kommunrankningen över klimatfientliga utsläpp

TT:s rankning bygger på den totala mängden utsläpp av växthusgaser i varje kommun 2016 enligt länsstyrelsernas nationella databas för luftutsläpp. I följande kommuner släpptes det ut mest respektive minst växthusgaser räknat per invånare 2016. Längst till höger anges rangordningen baserat på det totala utsläppet. Utsläppen anges i ton. Genomsnittet per invånare räknat på hela Sverige var fem ton.

Rankning, Kommun, Utsläpp/invånare, Totalt utsläpp, Rankning totalt utsläpp

1. Oxelösund, 129 ton, 1 1 557 623, 5

2. Lysekil, 101 ton, 6 1 483 859, 6

3. Luleå, 50 ton, 1 3 902 196, 1

4. Stenungsund, 40 ton, 0 1 059 370, 8

5. Gotland, 37 ton, 9 2 247 183, 3

6. Kiruna, 32 ton, 6 749 263, 10

7. Mörbylånga, 25 ton, 7 386 183, 26

8. Gällivare, 24 ton, 3 428 875, 22

9. Rättvik, 19 ton, 6 214 262, 55

10. Ödeshög, 15 ton, 6 83 167, 160

[...]

281. Haninge, 1 ton, 7 149 065, 77

282. Huddinge, 1 ton, 6 181 684, 63

283. Täby, 1 ton, 5 105 474, 120

284. Botkyrka, 1 ton, 4 132 145, 92

285. Partille, 1 ton, 4 53 963, 216

286. Nacka, 1 ton, 2 123 473, 104

287. Järfälla, 1 ton, 1 84 129, 154

288. Tyresö, 0 ton, 6 31 189, 268

289. Lidingö, 0 ton, 6 30 791, 269

290. Sundbyberg, 0 ton, 6 28 341, 274

Källa: Länsstyrelsernas nationella databas för luftutsläpp (RUS), SCB

Anläggningarna som släppte ut mest

Följande industrianläggningar släppte ut mest koldioxid i Sverige 2016, räknat i ton. Utsläppen för 2018 anges inom parentes, samt företagen där det inte framgår av anläggningens namn.

Anläggning, Kommun, Utsläpp 2016, (ton)

Luleåkraft (SSAB/Luleå energi), Luleå, 1 794 919 ton, (2 120 996 ton)

Slitefabriken (Cementa), Gotland, 1 741 741 ton, (1 740 412 ton)

SSAB Luleå, 1 510 961 ton, (1 058 183 ton)

SSAB Oxelösund, 1 501 718 ton, (1 462 246 ton)

Preemraff, Lysekil, 1 428 122 ton, (1 625 082 ton)

Krackeranläggningen (Borealis), Stenungsund, 664 228 ton, (636 536 ton)

ST1 Refinery AB, Göteborg, 535 225 ton, (547 101 ton)

Preemraff, Göteborg, 503 504 ton, (536 000 ton)

LKAB, Kiruna, 445 032 ton, (436 371 ton)

Värtaverket, Stockholm, 424 889 ton, (499 698 ton)

Källa: EU Emissions Trading System (EU ETS)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Fossilfri ståltillverkning

Mer i ämnet