Ett fartyg med en besättning på uppemot 20 personer arbetar nu med att tömma vraket Lindesnäs på miljöfarligt bränsle. Foto: Erik Norbergh

Här saneras den ”tickande miljöbomben” utanför Oxelösund

Publicerad

Fartyget Lindesnäs sjönk utanför Oxelösund 1957 och nu, 62 år senare, töms vraket på hundratusentals liter miljöfarligt bränsle.
– Vi har hittills pumpat upp 265 000 liter ren olja, säger dykledaren Tonni Andersen.

Runt Sveriges kust ligger hundratals fartygsvrak och Lindesnäs har setts som ett av de mest akuta ur miljösynpunkt. Havs- och vattenmyndigheten har konstaterat att oljan i vraket skulle hota Natura 2000-områdena Bråviken och Hävringe-Källskären vid ett läckage.

Med hjälp av ett 72 meter långt fartyg med en besättning på uppemot 20 personer saneras nu vraket beläget cirka tio kilometer från Sörmlandskusten.

25 miljoner per år

Från och med 2018 får Havs- och vattenmyndigheten 25 miljoner kronor per år över tio års tid för att bärga miljöfarliga ämnen och så kallade spökgarn från vraken.

I vårändringsbudgeten sköt regeringen till ytterligare 20 miljoner, och de pengarna går åt bara till att sanera fartyget Lindesnäs.

Hör dykledaren Tonni Andersen berätta mer om saneringen i klippet.

Byggdes 1949

Visa

Lindesnäs byggdes 1949 på AB Lindholmens varv i Göteborg. Det levererades 1950 till Rederi AB Nordstjernan i Stockholm.

Fartyget är drygt 67 meter långt.

Den 17 april 1957, var Lindesnäs på väg mellan Nynäshamn och Norrköping. I snöovädret hade Norra Kränkans fyr översnöats så att den visade fel färg. Fartyget gick då på fel sida om fyren och grundstötte. Alla 20 besättningsmedlemmar klarade sig i livbåtarna.

Vraket ligger på babords sida och vattendjupet i närheten är cirka 70 meter. Havsbotten runt vraket består av kompakt lera.

Källa: Havs- och vattenmyndigheten

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer