En bil kraschade efter polisjakt av Hjulstabron ner i Mälaren Foto: Björn Lockström / SVTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Jagades av polisen – för 288 kronor

Uppdaterad
Publicerad

SVT kan nu avslöja tveksamheter kring polisens agerande i samband med olyckan vid Hjulstabron som kostade två personer livet.

Riksenheten för polismål utreder om tjänstefel har begåtts i samband med olyckan för två veckor sedan. Polisjakten inleddes efter att männen, en av dem från Eskilstuna, smitit från en bensinmack utan att betala. En nota på 288 kronor, enligt uppgifter till Sveriges Television.

Den låga summan innebär att brottet är att betrakta som snatteri, vilket kan få betydelse för utredningen. Detta eftersom polisens metoder enligt lagen ska stå i proportion till det brott som har begåtts.

Polisen öppnade bron

I syfte att stoppa bilen beordrade vakthavande befäl att Hjulstabron vid väg 55 mellan Enköping och Strängnäs skulle öppnas. I ett protokoll från Uppsalapolisens stab (se dokument till höger) anges det –  bara tre timmar efter dödsolyckan – att en rapport om så kallat fast hinder ska skrivas av befälet.

Användandet av fast hinder i jakten på misstänkta är ett hjälpmedel som ställer stora krav på att polisen visar att vägen är blockerad. Bland annat ska en polisbil med påslagna blåljus varna för hindret. Men någon sådan åtgärd genomfördes aldrig.

Betraktas som tjänstefel

Inte heller upprättade vakthavande den rapport som omnämnts. Reglerna finns noggrant beskrivna i polisens föreskrifter (se dokument till höger), brott mot dem kan betraktas som tjänstefel.

Stämmer det att bron användes som ett fast hinder?
– Eftersom det rör förundersökningens interna kärna om vad som har hänt och vilka åtgärder som man har vidtagit är jag förhindrad att kommentera, säger Per Halldén, chef för ordningsavdelningen vid Uppsalapolisen.

Varför lämnade staben ursprungligen uppgifter till Riksenheten för polismål om att fast hinder använts?
Jag kan inte uttala mig om hur man använt bron. Jag kan bara bekräfta att vi skickar alla upprättade handlingar till utredarna. Vilka handlingar som finns vet jag inte eftersom jag inte har insyn i utredningen, säger Per Halldén.

”Föreskriften är alldeles solklar”

Förra året rapporterade svensk polis 64 förföljanden till Rikspolisstyrelsen (RPS). Men något förföljande handlade det aldrig om i Hjulsta-fallet, enligt den tolkning som Uppsalapolisen gjort av föreskrifterna.

Förföljande som sker med sirener och blåljus, på nära avstånd i syfte att stoppa ett fordon, ska rapporteras enligt RPS föreskrifter. Men det gjordes alltså inte.

– I föreskriften anges förföljande och prejning. Alltså förföljande som avslutas med prejning. Min syn på saken är att man skickar ett protokoll när de åtgärderna är vidtagna, säger Per Halldén.

Så det är lite beroende på hur man tolkar föreskriften?
– Jag tycker att föreskriften är alldeles solklar.

”En rapport ska upprättas”

Men det här stämmer dåligt med RPS uppfattning om reglerna. Kommissarie Martin Lundin har författat den senaste uppdateringen av föreskriften. Enligt honom ska ett förföljanden rapporteras oavsett om polispatrullen prejat ett fordon eller inte.

– En rapport ska upprättas vid de fallen som poliserna antingen förföljt ett fordon för att stoppa det, eller använt något tekniskt hjälpmedel i samma syfte.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Dödskraschen vid Hjulstabron

Mer i ämnet