Bakom studien står forskare från universiteten i Mälardalen, Uppsala och Göteborg. Forskarna har analyserat data från den internationella kunskapsmätningen TIMSS med totalt 900 000 svenska grundskoleelever under åren 2003-2019 inom ämnena matematik och naturvetenskap.
Enligt studien har elever vars lärare deltagit i kompetensutveckling inom dessa ämnen presterat sämre. Detta gäller främst högpresterande elever medan lågpresterande elever inte påverkats alls. En förklaring kan vara att tid till undervisning och planering av lektioner försvinner när lärare fortbildas.
– Det tar tid och resurser som hade kunnat användas på ett sätt som gynnar elevernas lärande bättre, säger Nils Kirsten.
Enligt Nils Kirsten talar inget för att fortbildning för lärare inom andra ämnen skulle ge bättre effekt.
Lärare positiva
När SVT hälsar på under en fortbildningsdag på Viksjöskolan i Järfälla berättar deltagarna att de ser positivt på kompetensutveckling och menar att det gör dem till bättre lärare.
– Det ger mig nya idéer, säger Ditte Kroll, idrottslärare.
Kvalitet avgörande
Enligt Nils Kirsten behöver inte all fortbildning ha negativa effekter.
– Om man tittar på forskning om högkvalitativa kompetensutvecklingsprogram så har de positiv effekt på elevers lärande. Men det verkar ju som att den typiska kompetensutvecklingen inte ser ut så, säger Nils Kirsten.
