Den 26 maj är det val till Europaparlamentet, som bland annat stiftar lagar som gäller i hela EU. De politiker som sitter i Europaparlamentet bestämmer till exempel om regler för den mat som vi äter. Det kan handla om vilka tillsatser som ska tillåtas och inte tillåtas. EU-parlamentet bestämmer också en hel del om reglerna kring djurskötsel och miljöfrågor, som till exempel hur mycket partiklar en bensinmotor får släppa ut.
Lågt valdeltagande
Lite mer än 20 procent av punkterna på en dagordning under ett kommunfullmäktige-möte påverkas direkt av tvingande EU-lagstiftning. Det hävdar Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, i en rapport där man granskat dagordningar från 44 svenska kommuner.
Utöver det rör ytterligare 25 procent av punkterna frågor där EU gärna vill påverka, men inte har några tvingande möjligheter till det.
När det senast var val till Europaparlamentet röstade 51 procent av de röstberättigade i Sverige. Det är betydligt lägre siffror än i ett riksdagsval, men mycket högre än snittet i EU som helhet.
– Jag tror att många känner att Bryssel ligger långt bort och att man inte riktigt har koll på vad de beslutar där, säger Rolf Fredriksson, tidigare Brysselkorrespondent och mångårig utrikesreporter på SVT.
Allt mer polariserat
Inför årets val har EU blivit allt mer polariserat. Nationalistiska partier, som vill minska EU:s makt, har flyttat fram sina positioner medan andra partier tvärtom menar att det behövs ännu fler beslut på EU-nivå för att lösa klimatfrågan.
– Där finns det maktkamp som vi väljare ska avgöra i maj, säger Rolf Fredriksson.