Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Jacob Fraiman, verksamhetsledare för KRIS Södertälje, berättar om sina erfarenheter av vapen. Foto: SVT

Tidigare brottslingar berättar: ”Kunde blivit skjuten”

Det är lätt att få tag i vapen i dag och fler unga använder det som leksaker.
Det säger flera medlemmar i föreningen KRIS, Kriminellas revansch i samhället.
– Jag har träffat killar som har blivit dömda till livstid, säger Jacob Fraiman, verksamhetsledare för KRIS Södertälje.

Jacob Fraiman är själv dömd för flera våldsbrott och har suttit i fängelse två gånger.

– Det är tur att jag inte har blivit skjuten själv. Jag har gjort saker och ting som kunde ha lett till att jag blivit skjuten, säger han.

Men nu har han varit nykter och drogfri i sju år. Det som har motiverat honom till ett annorlunda liv är att hjälpa ungdomar.

”Dömda till livstid”

Han åker ut till häkten och anstalter för att ta emot ungdomar som har blivit frisläppta och försöker få dem att förändra sin livsstil, något som KRIS Södertälje ser som sin viktigaste uppgift.

– Jag har träffat killar som har blivit dömda till livstid. Före det här grova brottet har de ingenting på sitt belastningsregistret och nu plötsligt har de fått livstids fängelse. Det är jättetragiskt att se att det har gått ner så mycket i åldrarna. Det motiverar mig till att vilja bryta det här. Jag vill hjälpa de här ungdomarna.

Men även om man vill lämna det kriminella livet bakom sig kan det vara svårt.

”Inget roligt liv”

– De är så involverade i det här och så blir det hämndaktioner, även om vissa inte vill vara kvar i det. För det är inte roligt att behöva se sig runt nacken hela tiden och springa runt beväpnad. Det är inget roligt liv.

Även Jan Ukkolin har erfarenhet av vapen.

– Man har haft ganska mycket vapen genom åren och blivit dömd för det också, säger han.

Varför vill man gå beväpnad?

– Det var lite status och skydd.

Ser vapen som leksaker

Men med vapen följer också en rädsla. Christian Elias berättar om sina ungdomsår:

– Man är ju byggd på det sättet, att man ska vara rädd för det som kan skada en. Men det är inte alltid man känner rädslan. Den kanske kommer i efterhand, några dagar, månader eller år efteråt. Och då tänker man ”oj, jag höll på att dö eller bli skadad den där dagen”.

I dag föreläser han för ungdomar och menar att det är viktigt att prata med dem i rätt tid, innan de går från att använda fejkade pistoler till riktiga skjutvapen.

– Ungdomar ser inte butterflies och tasers (ett svärd och ett elektroniskt vapen reds. anm.) som vapen. De ser dem som leksaker. Det blir väldigt lätt att man går upp i trappan och skaffar något farligare. Det är ingen bra utveckling.

Positiv till vapenamnesti

Christian Elias menar att det är lättare att få tag i vapen i dag än tidigare, främst genom kontakter på internet.

Han tycker att det är viktigt att de personer som har bestämt sig för att förändra sina liv får möjlighet att göra det. Han är positiv till en vapenamnesti, som Riksdagen har beslutat ska ske nästa år. Då kan illegala vapen lämnas in till polisen utan risk för straff.

– Om man vill lämna in ett vapen finns det ju annars en risk för att man åker dit, men om man kan lämna in det utan att göra det är det bra. Det är ju så många inblandade, för den som har vapnet ska också gömma det. Det gör man oftast hos flickvänner eller familj. Det är inte heller bra. Förvaringen av vapen är också farlig.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer