Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Noll prioritet på det”. Västra infarten är en kontroversiell fråga i Trosa. Hör Miljöpartiets Maria Arman och Moderaternas Daniel Portnoff om expansionen väster om Trosa. Foto: SVT

Trosas jättetillväxt blir valfråga – området som delar politikerna: ”Noll prioritet på det”

Uppdaterad
Publicerad

Trosa kommun växer så att det knakar i fogarna – positivt i grunden är de flesta överens om. Men tillväxten skapar också utmaningar och inför valet är majoriteten och oppositionen inte överens om var bebyggelsen ska växa i framtiden.

Sedan 2018 har befolkningen i Trosa kommun vuxit med över 10 procent vilket är klart mest i Sörmland. Effekterna av detta syns nu i ett överbelastat avloppssystem och en trasslig trafiksituation i den västra delen av Trosa som ännu inte har någon klar lösning.

Växtvärk i kommunen

Trosa styrs av en borgerlig majoritet och kommunstyrelsens ordförande Daniel Portnoff (M) skriver under på att Trosa kommun kämpar med växtvärk.

Val 2022

– Det är positivt med tillväxt och det har vi jobbat för, men den har varit för hög. Det är det vi jobbar med nu, att få en balanserad tillväxt och fortsätta utveckla Trosa kommun varsamt, säger Daniel Portnoff.

Hållbar tillväxt

Från oppositionshåll vill Miljöpartiet prioritera en ännu mer hållbar tillväxt. Gruppledaren Maria Arman var exempelvis en av de röster som hördes mot bygget av Infart västra Trosa, ett projekt som skrotades 2021 efter skenande kostnadsberäkningar.

– Jag kan inte säga att jag har något emot att Trosa växer, men vi måste ju hinna med. Inte minst med vatten och och avlopp där vi har akuta problem, säger Maria Arman (MP).

I klippet: Hör politikernas syn på frågan var Trosa kommun ska växa de närmaste åren.

VALKOMPASSEN: Få hjälp i ditt val – se vilka partier i Trosa som tycker som du i SVT:s unika valkompass

Folkmängden i Trosa

2018: 13 309

2021: 14 658

Förändring: + 1 349  (+10,1%)

Övriga Sörmland

Strängnäs

2018: 35 761

2021: 38 129

Förändring: + 2 368 (+6,6%)

Nyköping

2018: 56 011

2021: 57 633

Förändring: + 1 622  (+2,8%)

Gnesta

2018: 11 237

2021: 11 513

Förändring: + 276 (+2,4%)

Eskilstuna

2018: 105 924

2021: 107 593

Förändring: +1 669  (+1,5%)

Oxelösund

2018: 12 062

2021: 12 132

Förändring: + 70  (+0,5%)

Katrineholm

2018: 34 550

2021: 34 764

Förändring: – 214 (-0,6%)

Vingåker

2018: 9 136

2021: 9 063

Förändring: – 100 (-1,1%)

Flen

2018: 16 705

2021: 16 316

Förändring: – 389 (-2,3%)

Källa: Statistiska centralbyrån

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Val 2022

Mer i ämnet