Betonglejonen satte inte stopp för terroristens framfart. Foto: SVTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Betonglejon köps in trots brister

Publicerad

Terrorattacker med tunga fordon är svåra att stoppa. Det visar dåden, senast på Manhattan i New York, och på Drottninggatan i Stockholm i april. Trots det köper Stockholms stad in fler betonglejon som väger för lite.

Betonglejonen blev omtalade efter terrorattacken på Drottninggatan i april. Men de lyckades inte förhindra lastbilens framfart, bara bromsa den något. Ändå fortsätter Stockholm stad att köpa in fler likadana lejon.

De här betonglejonen kan inte hindra en lastbil i full fart, varför har ni då satt ut fler?

– För att försvåra den typen av attacker, men riskerna kan inte byggas bort till 100 procent, säger Erik Söderberg, pressansvarig på Trafikkontoret i Stockholms stad.

Invaggar man inte stockholmarna i en falsk trygghet då?

– Det kommer alltid vara vissa risker med att vistas i Stockholmstrafiken. Man behöver naturligtvis vara uppmärksam men vi vill inte ha en stängd stad där människor inte kan leva ett naturligt liv.

Bättre skydd vid Riksdagen

De befintliga lejonen väger endast 900 kilo. Staden tittar nu på möjligheten att ta fram ungefär tre gånger tyngre lejon. En prototyp är under tillverkning men det är kö hos tillverkaren eftersom efterfrågan på säkerhetsmaterial ökat.

Pollare vid vid Riksdagen hindrar fordon att ta sig fram. Foto: TT

Utanför skyddsobjekt som Riksdagen och Rosenbad finns det höj- och sänkbara pollare som är fixerade i marken. De är bättre på att stå emot olika typer av fordon.

– Jag vill inte gå in i detalj i vilka pollare vi har eller vad de kostar. Däremot kan jag generellt säga den här typer av installationer är betydligt mer kostnadskrävande än betongblock som går att flytta på, både när det gäller installation och drift, säger Niklas Åström, säkerhetschef Riksdagsförvaltningen.

”Kräver helt andra resurser”

Inte i någon av Sveriges tre storstäder har det hänt särskilt mycket konkret i stadsmiljön för att förhindra terrorattentat med lastbil. Men i Malmö ska pollare ska sättas upp vid Stora torget men Stockholms stad har inga planer på att använda sådana på populära gångstråk.

– Då kräver det andra helt andra resurser både i form av pengar och personal. Vi behöver då också säkerställa att utryckningsfordon och varuleveranser kan ta sig fram på ett säkert sätt, säger Erik Söderberg, pressansvarig Trafikkontoret Stockholms stad.

Arbetet efter terrordådet utvärderas

Inrikesminister Morgan Johansson vill inte bedöma Stockholms stads säkerhetsarbete i nuläget.

– Det kommer att göras en särskild utvärdering av den 7 april, där ingår en analys av vad som gjordes i samband med terrordådet. När vi väl har den analysen på plats kan vi vara mer konkreta precis om vad som ska göras.

Säkerhetsåtgärder i Stockholm

Visa
  • Idag finns det cirka 50 betonglejon på Drottninggatan som väger 900 kilo och som inte sitter fast i marken. Efter terrordådet ställde staden ut 17 lejon. Det finns även lejon i ytterstaden och efter terrorattacken flyttades flera lejon till innerstaden. Ytterligare ett 40-tal lejon är beställda.
  • Lejonen kostar 7.000 kronor styck inklusive installation.
  • Staden ser över möjligheten att beställa lejon på 3 ton och en prototyp är under utveckling men det är en stor efterfrågan på betonglejon och kö hos leverantören.
  • Stockholms stad har även ställt ut 10 provisoriska granitblock som väger cirka 1 ton.
  • Utanför skyddsobjekt som Riksdagen och Rosenbad finns så kallade pollare, som är höj- och sänkbara. De är förankrade i marken, för på ett mer kraftfullt sätt stå emot olika typ av fordon. De tillsattes efter terrordåden i Oslo 2011.
  • Pollarna som Malmö stad har köpt in kostar 150.000 kronor styck, exklusive arbetskostnaden för installation.

Källa: Stockholms stad, Malmö stad och Riksdagsförvaltningen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer