• Viktigt meddelande:

    Till allmänheten i Lekeberg i Örebro län: Det kommunala dricksvattnet i Fjugesta, Gropen och Kvistbro kan vara förorenat och bör kokas före förtäring. För mer information lyssna på P4 Sveriges Radio eller gå in på Lekebergs kommuns hemsida. Läs mer

Manifestation för ensamkommande från Afghanistan i augusti 2017. Foto: TT

Ensamkommande flickor klarar sig sämre på arbetsmarknaden än pojkar

Publicerad

Forskare på Stockholms universitet har studerat hur det går senare i livet för de ensamkommande unga som kommit till Sverige. Enligt flera rapporter är det svårare för ensamkommande flickor att ta sig in på arbetsmarknaden än för ensamkommande pojkar.

Eskil Wadensjö, professor i nationalekonomi, har kartlagt hur 20 000 ensamkommande unga etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden. Genom att studera registerdata för de som fick asyl i Sverige 2003-2014, upptäckte han stora skillnader mellan ensamkommande pojkar och flickor.

Låg utbildningsnivå och traditionella könsroller bakom sämre lycka på arbetsmarknaden, enligt forskaren Eskil Wadensjö.

– Närmare 70 procent av pojkarna kommer in på arbetsmarknaden, men bara drygt 50 procent av flickorna, säger Eskil Wadensjö, professor vid institutet för social forskning vid Stockholms universitet.

Kortare utbildning – blir tidigt förälder

Var fjärde ensamkommande som fått asyl i Sverige är flicka. Men jämfört med andra invandrargrupper är det relativt få av dessa flickor som arbetar vid 27 års ålder.

Enligt Eskil Wadensjö finns det flera förklaringar till svårigheterna att ta sig på arbetsmarknaden. Bland annat har de brister i svenska språket och många skaffar familj tidigt.

– Vid 27 års ålder har hälften av de ensamkommande flickorna minst ett barn och då verkar det som att många följer traditionella könsroller där kvinnor är hemma och tar hand om barn, säger Eskil Wadensjö.

Hoppar ofta av gymnasiet

Kartläggningen visar att de ensamkommande ofta avbryter sina studier och går inte klart gymnasiet. En anledning, enligt Eskil Wadensjö, är att många har låg utbildningsnivå från ursprungsländerna och därför svårt att klara studierna.

– Kartläggningen av utbildningsbakgrund vid första mottagandet kan förbättras och bli mer systematisk. En idé är att skräddarsy mer efter elevers behov och deras utgångsläge för att de kan nå målen och klara av studierna, säger Eskil Wadensjö.

Fler som bor i storstäder arbetar

Ensamkommande flickor som bor i storstäder och framförallt i Stockholms län har oftare jobb än de som bor på andra orter i landet, enligt statistiken.

– Den enkla förklaringen är att det i Stockholms finns en stark arbetsmarknad och då kommer fler i arbete, säger Eskil Wadensjö.

Enligt Eskil Wadensjö är lönerna bland de ensamkommande flickorna högre än för flickor i samma ålder som kommit hit med sina föräldrar.

– Om man spekulerar så är de ensamkommande flickorna som kommit hit till Sverige oftast mycket starka personer som klarat av en lång flykt. Dessutom kan de ha större press på sig att skaffa arbete, så att de kan skicka pengar till sin familj i hemlandet, säger han.

Andel flickor och pojkar ursprungsländer

Visa

En av fyra ensamkommande som får asyl i Sverige är flickor.

Andelen varierar beroende på vilka länder de kommer ifrån. Från länder som Afghanistan och Irak är det övervägande del pojkar som kommit. Från Eritrea och Somalia är det ungefär hälften som är flickor.

Källa: Institutet för social forskning vid Stockholms universitet

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer