Trots att antalet asylsökande har minskat sedan 2015, kommer behovet av tolkar att vara stort både på kort och lång sikt. Tolkbristen gör sig påmind i hela samhället och riskerar både rätts- och patientsäkerheten. I sjukvården händer det inte sällan att barn får tolka åt sina föräldrar. Det berör gymnasie- och kunskapsminister Anna Ekström (S) särskilt mycket:

– Jag kan tänka mig hur fruktansvärt jobbigt det måste vara att hjälpa sin pappa när det gäller medicinska problem, och kanske i intima frågor, eller att som vuxen behöva ta hjälp av sina barn.

I ett led att trygga tillgången på professionella tolkar får tolkutbildningen vid Stockholms universitet mer resurser och på yrkeshögskolan kommer det på försök att inrättas en få ny utbildningsväg för att bli kontakttolk.

Det här innefattar åtgärdspaketet:

1. Tolkutbildningen vid Stockholms universitet byggs ut. Den och tolklärarutbildningen föreslås få 4,2 miljoner kronor nästa år, 7,2 miljoner 2019 och 9,6 miljoner kronor årligen från och med 2020.

2. Myndigheten för yrkeshögskolan genomför på försök utbildning till kontakttolk. Försöket omfattar cirka 160 utbildningsplatser. De första utbildningarna startar i januari 2019.

3. Fem myndigheter – Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket – ska effektivisera användningen av tolkar. I uppdraget ingår att utnyttja flerspråkiga medarbetare som komplement till upphandlade tolktjänster.

4. En ny utredning ska se över tolkförsörjningen på längre sikt och bland annat föreslå tydliga utbildningsvägar och hur en eventuell tillsyn kan utformas. Utredare blir Gunnar Holmgren, landshövding i Västernorrland.

Källa: Utbildningsdepartementet