Klockan tolv varje dag samlas serviceteknikerna på Bilia i Kista för en stunds vila. Alla samlas i en ring och lyssnar på Dagens dikt i P1.

– Ibland får dikten oss att skratta, ibland förstår vi inte alls, säger Frans Ibrahim, servicetekniker.

Det handlar om att samlas tillsammans. De slappnar av och lyssnar på den som läser. Lena Birgersdotter som jobbar med radioprogrammet berättar att hon tycker att det är fantastiskt att männen i Kista använder sig av dikterna på det här sättet. För det var nämligen precis så det var tänkt från början och är än idag.

– Som producent tänker jag på att dikten kan komma ut i väldigt olika sammanhang, i så olika miljöer. Det var väldigt speciellt att höra dikten komma ur högtalaren på deras arbetsplats, säger hon.

Flyttar ut redaktionen

Redaktionen blev så inspirerade att när det nu är premiär för Sveriges radio P1:s nya litteraturvecka, kändes det självklart att sända direkt och börja i Kista.

– Det var ju väldigt speciellt att läsa i en bilhall, säger Sofia Berg Böhm som läser dikten och ler, och väldigt kul att få läsa för en publik som var så koncenterrad, det var häftigt att se att de verkligen lyssnade på dikten, att de är vana. En väldigt speciell kontakt.

Premiärdikten är skriven av Sonja Åkesson och heter I svampskogen från 1977.

Lyssnat i snart tio år

– Vissa dikter kan leda till förändringar i livet, att man börjar tänka. Ibland får de oss att skratta, ibland förstår vi inte alls. Bara en röst som gör att vi känner lugn, försvinner iväg en stund, säger Frans Ibrahim, servicetekniker.

Det har i alla tider handlat om att dikten ska ge en välbehövlig paus i en stressig vardag. Att i anslutning till tolvslaget få en stunds ro. En tid för eftertanke och reflektion.

LÄS MER: Ro i själen för bilmekanikerna – lyssnar på Dagens dikt

Iden om att lyssna till Dagens dikt tog några medarbetare med sig från en annan verkstad för ett tiotal år sedan. För Frans Ibrahim är det en viktig stund på dagen.

– Ofta försvinner jag bort under dessa minutrar, ibland blir det helt blankt och tomt. Men ofta dyker positiva bilder upp från händelser som skett. Det känns bra efteråt helt enkelt.