Hornsgatan i Stockholm fick förbud mot dubbdäck för tio år sedan. Men ytterst få bötfälls för att ha trotsat förbudet, enligt Stockholmspolisen. Arkivbild. Foto: JESSICA GOW / TT

Dubbsyndare lågprioriterade hos polisen

Publicerad

Dubbdäcksförbud ska skona miljön men i Stockholm är det få som bötfälls för att ha kört med dubbdäck på gator med förbud.

Bland de första gatorna att få förbud mot dubbdäck var Hornsgatan på Södermalm i Stockholm.

– Det är ytterst få som bötfälls för dubbdäck på Hornsgatan. Under 2019 var det någon enstaka, man kan säga i det närmaste noll, som bötfälldes. Den här frågan är minst sagt lågprioriterad hos oss, säger Rolf Lindelöf som hanterar ordningsböter i city i Stockholm.

I Stockholm infördes förbud mot dubbdäck på Hornsgatan den 1 januari 2010. Sedan den 1 januari 2016 är dubbdäck bannlysta också på Fleminggatan på Kungsholmen och på Kungsgatan i city.

Kommunen bestämmer

Det är kommunerna som fattar beslut om att förbjuda dubbdäck på vissa gator. Syftet är att minska halten av giftiga partiklar i luften.

Även om frågan om att lagföra de som bryter mot dubbförbudet är lågt prioriterad hos polisen fyller förbudet ändå en funktion, tror Ulrika Borg, som är straffrättsexpert.

– Framför allt är det allmänpreventivt, man lagstiftar och säger att detta är fel. För allmänhetens del, om man vet att något är förbjudet, försöker man i första hand inte bryta mot sådana regler, säger hon.

– Jag är av den uppfattningen att mycket av sådan här reglering trots allt får ett genomslag bland allmänheten.

Rolf Lindelöf vid Stockholmspolisen håller med om den bilden.

– Det är faktiskt en hel del som avhåller sig från att köra med dubbdäck på de här gatorna, tack vare förbudet. På det sättet är det meningsfullt, säger han.

Partiklar i utomhusluften irriterar luftvägarna och bidrar till att försvåra olika lungsjukdomar som astma och kol (kroniskt obstruktiv lungsjukdom), enligt Trafikverket.

Slitagepartiklar i luften uppkommer när dubbdäcken nöter mot asfalt och river loss partiklar ur beläggningen.

Det finns partiklar av många olika slag och från olika källor, till exempel avgaser, vedeldning och vintersandning och från industrier och energianläggningar. Men i de väg- och gatumiljöer där halterna av partiklar är som högst är det, enligt Trafikverket, slitage av vägbeläggning från användning av dubbdäck som bidrar mest.

Källa: Trafikverket

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer