Foto: Maja Suslin/ TT / SVT

En av hundra unga vuxna har tankar om könskorrigering

Publicerad

För första gången har Stockholms Folkhälsoenkät ställt frågor om hur många personer som har tankar kring könskorrigering. Det bottnar i att allt fler svenskar i hela landet söker den här typen av vård.
– Jag var lite förvånad över att det var en så hög förekomst, säger Kyriaki Kosidou, forskare i psykiatri.

Till den sexualmedicinska mottagningen Anova i Stockholm söker sig personer som upplever könsinkongruens, alltså att kroppen eller det kön som tilldelats vid födseln, inte stämmer överens med könsidentiteten. Och hit vänder sig allt fler.

– Antalet patienter har ökat hela tiden sedan 2003, säger Cecilia Dhejne, psykiater och sexualmedicinare vid Anova Karolinska.

Allt fler söker sig till Anova i Stockholm Foto: Källa: Anova i Stockholm

Det ökade trycket resulterar i att väntiden för att få ett första besök idag är omkring tio månader.  I övriga landet kan väntetiden vara ännu längre.

– Många är oerhört frustrerande och ledsna. Oftast har de själv väntat länge med att ta steget att söka vård, och att då mötas av att man måste vänta blir ett extra stort lidande, berättar hon.

Hör Cecilia Dhejne vid Anova berätta om transvården Foto: SVT

Tidigare har man vetat hur många personer som söker könskorrigerande vård. Men aldrig tidigare har man undersökt hur stor andel av befolkningen som går i dessa tankar. År 2014 ställdes frågan för första gången i Stockholms Folkhälosenkät och resultatet visade att 1 procent av unga vuxna mellan 22 och 29 år, haft tankar om könskorrigerande vård.

– Jag var inte medveten om att det skulle var en så hög procent, säger Kyriaki Kosidou, forskare i psykiatri vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES), SLL och KI.

Hon fortsätter:

– 2,3 procent av personer från 22 år och uppåt i Stockholms län säger att de känner sig som en person av ett annat kön.

Kyriaki Kosidou ser en ökad risk för psykisk ohälsa Foto: SVT

”Uppenbart att det har hänt något i samhället”

Varför tror du att är siffran är så hög?

– Upplevelserna har nog alltid funnits, men det finns forfarande mycket stigma relaterade till könsidentitetsfrågor. Samhällsutvecklingen går kanske mot en större acceptans, då vågar man uttrycka sina uppplevelser. Det är uppenbart att det har hänt något i samhället.

Vad ska vården göra med den här informationen?

– Man kan förvänta sig att antalet som söker vård kommer öka även i framtiden, vården måste vara förberedd på det.

Stockholms Folkhälsoenkät 2014

Visa

1 procent av unga vuxna (22-29 år) och 0,5 procent av den vuxna befolkningen har i någon grad haft tankar om könskorrigerande vård.

2,3 procent av personer från 22 år och uppåt i Stockholms län rapporterade att de i någon grad känner sig som en person av annat kön.

2,8 procent skulle i någon grad vilja leva eller bli behandlat som en person av annat kön.

0,5 procent skulle vilja förändra sin kropp med hormoner och/eller kirurgi.

Enkäten skickades till 74 416 personer, varav 50 157 svarade (70,5 procent)

Källa: Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer